GÖR KRONAN PÅ HANS HJÄSSA LÄTT
[tillbaks] | [till texten]
| 16/11 1918 |
| Kungen [Gustav V] såg alldeles förstörd ut under konseljen. Han lär vara sömnlös. Händelserna taga tydligen mycket på honom. Dagens notis att man sökt storma slottet i Karlsruhe, inverkar nog inte heller så stillande på nerverna. |
| Efter konseljen bådo Rydén och Thorsson såsom representanter för arbetarrörelsen i regeringen att få tala vid honom. De dolde inte den starka republikanska stämning, som hastigt utbretts hos de breda massorna men framhöllo, att vi ansågo det vara en folkets sak, att först senare, efter författningsreformen, när förutsättningar funnos att erhålla ett lugnt uttryck av demokratisk vilja, borde spörsmålet om statsskicket upptagas. För att lyckas hålla den den pågående rörelsen inom denna gräns och inom laglighetens råmärken, vore det emellertid oundgängligt, att regeringens krav utan prutmån antogos. Kungen sade sig till fullo inse detta. Han hade redan och skulle än mer söka medverka till att de accepterades. |
| Thorsson klappade kungen på axeln och sade: "Majestätet skall inte vara oroligt; den här skivan klara vi." |
| Det är nog - som Branting med en fin vändning yttrade i A-salen [i Folkets Hus] - "så att man finner mer förståelse för folkets krav hos monarken än hos herrar Trygger och Lindman [högern]". |
| --- |
| För närvarande råder en alldeles märkvärdig intimitet med de kungliga. |
| Kungen sade i går rent ut, att han ofta tackar Gud, att han för ett år sedan tagit socialdemokrater till sitt rådsbord, och att han trivdes så bra med oss. Han tackade för att man förde rent språk med honom, och själv skulle han alltid vara ärlig tillbaka. |
| Rydén bad honom ej oroa sig för alla telegram om republikens införande, som nu komme att hagla. Genom våra åtgärder hölle vi det hela väl i hand. |
| Enda oron komme från högern. |
| Jag erinrar mig, att han en gång blev förtörnad på mig, då jag för honom framlade en del obehagliga fakta, och i vredesmod gick upp och ned i sitt skrivrum. När han teg, sade jag bara: "Jag ser att Ers Majestät ogillar vad jag sagt, men min uppfattning var den att vare sig det är kung eller president i detta land bör statschefen känna till de faktiska förhållandena. Hädanefter skall jag emellertid avstå från sådana meddelanden." |
| Då vände han sig, helt rörd, hastigt om: |
| "Säg alltid vad du vill." |
| Vi togo varandra i hand på den uppgörelsen, och den har hållits. |