 |
|
Collage "Moonshine" - Symfonisk
rock från Polen. Till skillnad från musiken låter det lite konstigt. Moonshine är en
väldigt stark skiva med pompösa och romantiska keyboardbaserade arrangemang.
Instrumenteringen är utifrån tämligen enkla medel genialsik och känns väldigt
balanserad. |
|
|
|
 |
|
Counting Crows "August and everything
after" - Möjligen nittiotalets bästa rockplatta. Anförd av sångaren och
textförfattaren Adam Duritz framför Counting Crows musik av högsta klass. Vacker musik
i kombination med briljanta texter och emotionellt laddad sång gör CC till ett av mina
absolut viktigaste band. |
|
|
|
 |
|
Echolyn "As the world"
- Kompositionerna på As the world är baserade på introspektiva texter utan att för den
saken försumma de instrumentala aspekterna av musiken. Den smarta interaktionen mellan
sång och instrument introducerar element av komplexitet till den annars mycket
tillgängliga musiken. As the world är en utmärkt fusion av det bästa från ett flertal
influenser. Välspelad och omväxlande progressiv rock. |
|
|
|
 |
|
Miles Davis "Kind of blue" - En
av de mest respekterade jazzskivorna och en högst inflytelserik inspiration för musiker
i många olika genrer. En av de första skivorna med en improvisation som byggde mer på
skalor eller serier av skalor än sekvenser av ackord och harmonier. Tidernas bästa
jazzskiva enligt mig. |
|
|
|
 |
|
Van Der Graaf Generator "H to he
who am the only one" - Peter Hammills sjuttiotalsband är ett av de största
i min mening, mycket beroende på geniet Hammill själv. Dock bidrar samtliga musiker med
högst innovativa och skickliga inslag i helheten. Passionerad sång och stark, pinad
poesi kombineras med intrikata musikaliska arrangemang. Pendlar mellan melodiöst och
dissonanser, mellan mjukt och aggressivt, alltjämt mycket sofistikerat. |
|
|
|
 |
|
Pink Floyd "Wish you where here"
- Kanske den mest kompletta skivan någonsin. Wish you where here är Pink Floyds hyllning
till Syd Barrett och ett renodlat mästerverk. Skivan fångar i text och musik en magisk,
väldigt sorgsen stämning som är överväldigande. Två långa låtar med långa
instrumentala partier kompletteras av tre kortare med mer omfattande vokala inslag.
Perfekt. |
|
|
|
 |
|
Yes "Close to the edge" - Close
to the edge består endast av tre, dock exceptionellt (progrocksammanhang undantaget)
långa, låtar. Musiken präglas av ett brett spektrum av olika stämningar, från
finstämda, pastorala rytmer till rasande orgelbaserad instrumentering präglad av
komplexitet. Progressiv rock från genrens gyllene år, det tidiga sjuttiotalet. |
|
|
|
 |
|
Änglagård "Epilog" - Ett
svenskt mästerverk. Instrumental nittiotalsklassiker med ett sound som för tankarna
tillbaka till sjuttiotalets progressiva scen. Melankolisk atmosfär, intensiv, komplex,
dynamisk, gotisk och vacker är ord som väl beskriver musiken på Epilog. |
|
|
|
 |
|
Afghan Whigs "Gentlemen"
- Afghan Whigs är ett av de största namnen inom den amerikanska alternativrock scenen.
Afghan Whigs skapar är värkande furiös rock ´n´roll närd av en kompromisslös
kärlek till sextiotalets soul. Låtarna behandlar de mörkare sidorna av människan; om
vild passion, sönderslitande hat, självförnedring och destruktivitet. "Gentlemen
är en karta över ett brustet hjärtas utbombade ödemark". |
