Flugan  Denna Amerikanska
streamer är kanske, tillsammans med Montana, den mest kända av alla streamers. Vem som
är upphovsman till detta mönster är idag inte känt, men så mycket vet man att det är
ett gammalt mönster och flugan från början gick under namnet Assassin.
Denna bucktailstreamer fick sitt stora genombrott när den legendariske flugfiskaren John
Alden Knight började sprida denna lönnmördare över världen.
När man väl har lärt sig hur man skall lägga på den flata tinseln, utan att den reser
sig, är detta en ganska lätt fluga att binda även om hårvingen kan ställa till en del
problem för nybörjaren.
På bilden till höger ser vi en Mickey Finn med vinge av polarräv för vårfisket i
storlek #6.
Verktyg & Material
Verktyg
| Trådhållare |
| Whip-Finisher |
| Sax |
| Dubbingnål |
| Eventuellt behövs även en hair-stacker om man skall
arbeta med bucktail som vingmaterial. |
|
 |
Material
| Krok |
Streamer #4-12 X4 |
| Tråd |
Svart 6/0 |
| Stjärt |
Ingen eller rött tupphackel om man så
önskar. |
| Kropp |
Silver medium flat tinsel |
| Ribbing |
Silver medium oval tinsel |
| Vinge |
Gul, röd & gul bucktail i
förhållandet 25%+25%+50% |
| Skägg |
Inget eller orange tupphackel |
| Huvud |
Svart lackat tre till fem gånger |
|
 |
 På den övre bilden
ser vi polarräv till vänster och ett par bitar bucktail till höger. Den svarta delen
på bucktailen är den som är brun innan svansen färgas.
Anledningen till att jag har tagit med rävsvans som ett alternativt material till vingen
är att man under senare år har funnit att det lite livligare rävhåret har fungerat
mycket bra. Speciellt lämpat med rävhår i vingen är det på stora vårflugor för
havsöringsfisket.
På den nedre bilden ser vi flat mylartinsel i storlek #12
som är silverfärgad när vi vänder på den. Den ovala tinseln är i storlek #15 och den
svarta bindtråden av standardtyp 6/0. Skall man binda större eller mindre flugor får
man byta storlek på tinseln för att flugan skall få riktiga proportioner. I Vårt
exempel använder vi en streamerkrok i storlek #8.
Vill man ha stjärt och skägg på denna fluga behöver man dessutom lite rött och orange
hackel. Det färgade hacklet köper man antingen i små påsar eller som hela nackar från
exempelvis Kina.
|
Bindteknik
1.
Börja med att täcka krokskaftet med bindtråd till en punkt
mitt mellan krokspets och hulling. Förtsätt sedan med att klippa av en bit oval
silvertinsel och bind in denna under krokskaftet med tre-fyra hårda bindtrådsvarv (se
bilden till höger). Den ovala tinseln måste nå ända fram till den punkt som senare
skall bli bakkanten på flugans huvud. Linda nu bindtråden fram över kroppen så att det
bildas ett helt jämt underlag för den flata tinseln som skall ligga ovanpå detta
"underarbete".
Skall flugan förses med stjärt tar man ett rött
tupphackel och drar lätt med fingrarna från toppen mot roten så att fibrerna reser sig
från stammen och står rakt ut i 90 grader. Fatta nu 10-15 fibrer mellan vänster tumme
och pekfinger så att topparna ligger helt lika, knip åt och klipp av hackelfibrerna vid
stammen. Flytta nu över fiberbunten till höger hand och måtta in denna över
krokskaftet så att stjärten sticker ut fyra-fem millimeter bakom krokböjen. Greppa
åter med höger hand runt stjärten precis vid den punkt som fibrerna skall bindas in och
lås fast stjärten med fyra bindtrådvarv (låt fiberbunten ligga lite mot dig när
första bindtrådsvarvet läggs så kommer stjärten att räta upp sig så att den ligger
rakt över krokskaftet när tråden spänns). Stjärten binds in innan man jämnar till
kroppen med bindtråd.
2.
Tag en 35 centimeter lång bit av den flata tinseln och
klipp av denna på snedden så att det bildas en rak kant när vi fäster kroppsmaterialet
på krokskaftet. Genom att trycka tinseln mot krokskaftet med
vänster hand är det nu lätt att fästa in denna med fyra fem bindtrådsvarv. Se till
att tinseln hamnar i en vinkel som ger oss en liten överlappning, varv för varv, när vi
skall linda på den flata tinseln. Glöm inte att det skall vara den silverfärgade sidan
som skall ligga utåt när du snedklipper ändan. Som en extra säkerhet kan det vara på
sin plats att lägga en whip-finishknut över infästningen så att tinseln inte lossnar
om vi skulle råka komma åt tråden när vi lindar kroppen. Tänk på att inte använda
för mycket tråd eftersom det är på detta ställe vi senare skall binda in vingen.
3.
Vi skall nu färdigställa vår kropp på flugan. För
nybörjaren är detta det svåraste momentet eftersom tinseln har en förmåga att
"resa sig" om varven inte läggs med ett jämnt tryck och i lagom stigning.
Fatta den flata tinseln och linda denna bak mot den punkt där ribbingen, och eventuell
stjärt är infäst. Låt tinseln glida mellan fingrarna under tiden som du lindar. När
du har kommit bak på kroppen ser du till att bindtråden täcks ända bak så att det
inte blir en svart kant som syns senare. Vänd, vilket är mycket lätt med den moderna
plasttinseln, och gå fram över kroppen till den punkt där du band in materialet.
Kontrollera nu att tinseln inte har rest sig på kroppen. Skulle detta vara fallet är det
bara att linda upp det hela igen och börja om från början. När kroppen ser bra ut
fäster vi den flata tinseln med fyra-fem varv och klipper av den överblivna biten. Det
kan tyckas att det är lite väl mycket spillmaterial men i början tappar man bara
greppet om tinseln om denna är klippt för kort.
Som avslutning skall vi nu linda den oval tinseln som
ribbing över kroppen. Börja med att ta tag i tinseln och se till att den inte är
skruvad, tinseln skall ligga slät över kroppen, dels för att detta ger ett trevligare
utseende men också för att en skruvad tinsel inte kommer att ligga kvar på kroppen utan
glida runt för att till slut hamna som en liten lös lasslo vid kroppens bakdel.
Linda tinseln i fem-sex helt jämna varv fram över kroppen och fäst in denna med
fyra-fem hårda bindtrådsvarv och klipp bort överblivet material.
4.
Vingen på denna streamer skall delas upp i två tunna
undervingar och en övervinge som är lika tjock som de två första tillsammans. På
detta sätt kommer den gula färgen att dominera flugan samtidigt som den röda färgen
syns mycket väl. Man skulle kunna tycka att man lika gärna kan binda in en vinge som är
orange, men detta har av någon anledning inte samma effekt på fisken (dessutom skulle
vår fluga då byta namn till Whisky Fly som ser lika dan ut men har en orange ribbing och
bindtråd).
Skall flugan förses med skägg skall detta bindas in innan
man börjar med vingen. Dra i fibrerna på samma sätt som vi gjorde med stjärten. En
liten bit från toppen har fibrerna fått en ganska jämn längd och här binder vi in
hacklet rakt över krokskaftet. Linda hacklet runt skaftet samtidigt som du strycker
fibrerna bakåt över krokskaftet. Efter tre till fem varv har man fått till räckligt
med fibrer. Fäst hacklet och klipp bort överflödigt material. Som avslutning på detta
moment fuktar vi fingrarna lite och drar över skägget så att hacklet till största
delen pekar nedåt, under krokskaftet.
När man binder med hårmaterial använder nybörjaren
nästan alltid för mycket hår med en överdressad fluga som resultat. Detta kan vara
effektivt på Micke Finn i stora storlekar för vårfisket efter havsöring men vi skall
hålla oss till en "standard"-fluga i denna beskrivning eftersom det är den
teknik vi sedan kommer att använda till andra flugor som Black Nose Dace etcetera.
Börja med att klippa av en liten bunt med gult hår. Används rävhår tar man tag i
roten och jämnar till toppen genom att ta bort de längsta stickhåren. Därefter tar man
tag mitt på bunten och drar bort lite av undehåren (detta är mycket viktigt om vi
använder en rävart med krusigt underhår). Skall vi binda vår fluga med bucktail
klipper vi av en liten bunt och tar sedan bort de grövsta stickhåren samt de finaste.
På en hjortsvans finns det normalt inte något underhår, men skulle så vara fallet
(dålig kvalité) skall allt underhår bort. Stoppa nu ner hårbunten i en hair-stacker
och jämna till spetsarna genom att slå denna ett tiotal gånger mot ett hårt underlag.
Tag hårbunten i höger hand och måtta in denna över
krokskaftet så att spetsarna sticker ut ungefär fem millimeter bakom krokböjen
(används rävhår får man i regel låta de längsta fibrerna sticka ut lite längre för
att få "rätt" utseende på flugan). Håll nu fast hårbunten med vänster
tumme och pekfinger rakt över krokskaftet och lägg två bindtrådsvarv löst runt
bunten. Genom att dra tråden uppåt kommer nu hårbunten att tryckas fast mot krokskaftet
utan att glida. Observera att vi inte kan använda samma teknik som när man binder in en
stjärt som får glida i position. Denna metod använder vi oss av eftersom de tre olika
vingplanen skall hamna ovanpå varandra och inte glida runt och blandas.
Upprepa nu denna procedur med en röd hårbunt och se till
att denna lägger sig ovanpå den gula, så att man från sidan klart och tydligt kan se
det första gula lagret mellan det röda och krokskaftet.
5.
Som avslutning skall vi nu binda in den sista gula
hårbunten och bilda ett fint huvud. Tag en bunt gult hår som är lika tjock som de två
föregående tillsammans. Förbered denna på samma sätt som de tidigare och måtta in
den över vingen. De är nu mycket viktigt att vi håller ett stadigt tag runt håret så
att detta inte glider ner över de andra buntarna. Det är alltid svårare att kontrollera
ett tjockare lager med hår så en viss försiktigthet kan vara på sin plats. bind nu in
vingen med fyra-fem bestämda bindtrådsvarv och kontrollera att håret ligger som det
skall. Det är speciellt viktigt att hålla koll på vad som händer på flugans bortsida
eftersom det oftast är där som det uppstår problem. Ligger allt rätt är det bara att
klippa bort det överflödiga vingmaterialet framför inbindningspunkten och forma ett
fint taperat huvud. På de första flugorna man binder blir huvudet ofta lite långt men
det är något man lär sig att undvika redan efter ett fåtal flugor. Avsluta denna fluga
med att lacka huvudet tre till fem gånger beroende på hur lättflyktigt lack man har.
I ett par gamla böcker jag har finns det teckningar som
visar Mickey Finn (Assassin) med en längre övervinge, på ungefär samma sätt som man
binder laxflugor med en kortare undervinge. Eftersom detta är ett gammalt mönster kan
man kanske misstänka att denna fluga från början bands med både stjärt och skägg i
kombination med en vinge av sammanfogade svan- eller ankfibrer som på en Parmacheene
Belle.
|