Flugbindning

Flugan

För att göra det hela lite enklare när vi binder sländorna har jag förenklat dessa variationer eftersom jag inte har kunnat uppfatta någon praktiskt betydelse för deras förmåga att fånga fisk.

Till att börja med binder jag stjärten lika lång på alla flugor 2/3-1 gång kroppens längd. Binder man en vasslända eller på en krok som är en gång kort kan man förlänga stjärten lite. På bilden till höger ser vi en liten vasslända som är bunden på en kort krok, med uppböjd ögla, där stjärten är lite längre än vad som annars är normalt på mina dagsländor.

Vingarna klipper jag alltid istället för att bränna dem. Detta ger mig en vinge, med i min smak, trevligare form samtidigt som jag får bättre kontroll över hur den färdiga flugan kommer att uppträda på vattnet. Hur man klipper vingarna och vilken längd dessa skall ha ser du i artikeln om Klippta vingar. Jag väljer alltid vinglängd efter krokstorlek för att flugan inte skall kantra ute på vattnet. Klipper man vingen lite smalare klarar flugan av att fiskas i mycket hårdare vind än vad en fluga med brända eller stansade vingar klarar av.

Längre ner i denna artikel lämnar jag färgförslag på de olika nordiska dagsländorna men en anpassning till ditt lokala vatten kan vara nödvändig om man vill att flugan skall ha en helt korrekt färg. Personligen använder jag normalt bara fyra olika variationer i mitt fiske; Gul forsslända, Svart åslända, Röd strömslända samt brun forsslända. Dessa flugor ger mig två ljusa och två mörka sländor i lite olika storlekar vilket gör att man i princip täcker upp alla våra sländor utom de riktigt stora.

I bindbeskrivningen nedan är allt material valt för den Röda strömsländan Ephemerella ignita som har sin kläckningsperiod från slutet av maj ända in i oktober i södra Sverige. Åker man längre norrut är denna flugas period begränsad till juli och början av augusti.

Verktyg & Material

Verktyg Trådhållare Whip-Finisher Pincett Sax Hackeltång
Material Krok: Torrflugekrok #14 Tråd: Ljusbrun eller oliv 6/0 eller 8/0 Stjärt: Olivt tupphackel Kropp: Fly-Rite nummer 8 Vinge: Klippt hönssadel medium dun (ljusgrå) Hackel: Fallskärmsbundet olivt tupphackel Huvud: Bindtråd
På den övre bilden till höger ser vi några olika hönssadlar. Binder jag dagsländor för att efterlikna originalen använder jag bara olika dunfärgade sadlar men eftersom dessa är ganska billiga brukar jag köpa en mängd olika färgvarianter när jag hittar sadlar av god kvalité. På den nedre bilden ser vi de få övriga tillbehören till denna fluga; bindtråd, tupphackel och dubbing.

Bindteknik

1.

Börja med att täcka krokskaftet från ögat bak till en punkt som ligger mitt mellan krokspetsen och hullingens bakre kant med den ljusbruna bindtråden. Gå nu framåt två varv med tråden och ett bakåt i lite längre steg. På detta sätt "låser" vi fast tråden så att den inte glider på krokskaftet.

Till stjärten använder vi ett tupphackel som vi tar på sidan av nacken. Dessa hackel har lite styvare, och längre, fibrer än de övriga fjädrarna på nacken vilket ger oss lite bättre bärighet på ytfilmen. Börja med att klippa bort den mest duniga delen av fjädern. Dra nu fibrerna lite i fel riktning så att de reser sig ut från hackelstammen.

Vi kan nu fatta en liten bunt med fibrer (ca 10st) mellan tumme och pekfinger i vänster hand. Genom att vi har rest fibrerna är det lättare att få dem i samma längd. Klipp nu av de fibrer som skall bilda flugans stjärt. Ett hackel brukar räcka till sex flugor så släng inte det som blir över.
Håll fibrerna över krokskaftet så att de sticker ut i rätt längd bakom krokböjen och lägg två varv med bindtråd så att stjärten hålls på plats på flugan.
Genom att lägga vänster pekfingernagel mot krokskaftet på flugans bortsida undviker man att några fibrer glider med runt skaftet. Håll nu i bunten med hackel samtidigt som du lindar bindtråden bakåt till exakt den punkt där du slutade förra gången.

Genom att hålla i det sista bindtrådsvarvet med höger pekfinger, på krokens bortsida kan du lägga två bindtrådsvarv under stjärtfibrerna samtidigt som du drar lite lätt i bindtråden mot flugans huvud. Genom att nu lägga ett bindtrådsvarv ovanpå stjärten och dra till i tråden kommer stjärten att resa sig lite samtidigt som den sprider sig i en fin v-form. Avsluta inbindningen av stjärten med att lägga ett par tre bindtrådsvarv till och låsa det hela.

Det kan vara lite klurigt att få kläm på hur man binder in en stjärt så att den fina v-formen skapas men träna på detta, för det är mycket viktigt att momentet utförs rätt för att flugan skall fungera tillfredsställande när vi är ute och fiskar.

2.

Tag nu lite Fly-Rite och dubba denna på tråden genom att snurra dubbingen åt ett håll. Den mängd Fly-Rite som dubbas skall helst inte räcka till mer än halva bakkroppen om vi skall kunna bygga upp en fin konisk kropp. Linda nu på dubbingen tills denna är slut (drygt halva bakkroppen) och dubba på lite mer material och linda resten av bakkroppen. Observera att vi måste ha plats kvar för att kunna binda in vinge och hackel.

3.

Vi skall nu binda in vingarna, som vi har klippt ner till 11mm längd, som på denna slända skall vara ganska ljusgrå (medium dun).

Börja med att lägga ihop vänster och höger vinge mellan vänster tumme och pekfinger så att dessa blir lika långa. Se samtidigt till att vingarnas framkanter ligger rakt.

Håll nu vingarna precis framför bakkroppen och lägg två bindtrådsvarv ungefär tre millimeter in på hackelstammen. Denna bara del av stammen skall vi sedan linda flugans hackel runt. Vingarna ligger nu bakåt på flugan och vi reser dessa upp genom att ta tag i vingarna och dra dem uppåt samtidigt som vi lägger två eller tre bindtrådsvarv bakom hackelstammarna. Vingen skall nu ha ungefär den vinkel som vi vill ha på den färdiga flugan.

Gå nu upp med bindtråden på vingen baksida och linda denna ett och ett halvt varv runt vingens bas (inte runt krokskaftet). Ibland kan man behöva hålla lite lätt i vingen under detta moment så att tråden inte glider av igen. Gå nu ner under och runt krokskaftet framför vingbasen och dra lite lätt i tråden så att vingen vrids lite åt höger. Lås med ytterligare två bindtrådsvarv.

Vi upprepar nu föregående moment men lindar denna gång tråden åt andra hållet runt vingbasen och drar nu i tråden så att vingen står helt rakt på igen. Vi avslutar det att låsa det hela med två eller tre bindtrådsvarv.

Har vi genomfört dessa bindmoment, som efter lite träning är enkelt, rätt har vi nu en vinge som inte kommer vrida sig och orsaka att vår tafs tvinnar sig under fisket. Denna typ av vinge är dessutom mycket stark trots att materialet vi har använt är skört och lite svårhanterbart i början. Denna vinge är klart stabilare än vad vi kan åstadkomma med exempelvis polygarn, för att inte tala om hur mycket trevligare flugan ser ut.

4.

Nästa steg är att binda in hacklet och dubba resten av kroppen. Börja med att välja ut ett hackel som har en fiberlängd som når en till två millimeter in över stjärtfibrerna. Denna längd på fibrerna ger oss en fluga som står stabilt på vattnet.

Klipp av hacklet vid den nivå där fibrerna inte längre är duniga. Res de fyra nedersta fibrerna på varje sida och klipp av dessa en halv millimeter från hackelstammen så att det bildas små "hullingar" som vi kan binda in hacklet i. För att hacklet skall vända sig åt rätt håll när vi lindar det runt vingen måste vi hålla hacklets baksida framåt när vi fäster in detta med tre-fyra bindtrådsvarv omedelbart framför vingen. Det översta hullingparet skall inte bindas in utan sitta fritt. Vik nu upp hacklet så att detta står upp i samma vinkel som vingen.

Dubba på lite mer Fly-Rite, men vänd denna gång dubbingen åt andra hållet så att det blir mindre material på tråden ju längre du har lindat på dubbingen. Bygg upp thoraxpartiet så att flugans kropp är som tjockast vid vingbasen för att sedan bli lite tunnare ju längre fram vi kommer på flugan.

5.

Det sista momentet för att färdigställa denna fluga är rena promenadstråket, allt det svåra är över och vi behöver bara linda på hacklet och fixa till huvudet.

Ta tag i hacklet med en hackeltång och linda sedan på detta runt vingen genom att lägga varje nytt varv under det föregående. Använder man sig av ett genetiskt hackel, ex Hoffman eller Metz, räcker det med fyra eller fem varv. Har man en indisk fjäder kan man behöva ytterligare ett eller två varv men lägg inte på för mycket hackel, det försämrar bara flugans flytförmåga.

Låt nu hacklet hänga ner på din sida framför vingen och vik vingen med hackel och allt bakåt genom att ta tag i den med vänster tumme och pekfinger. Denna vingkonstruktion är stark och man behöver inte vara rädd för att vingen skall gå av. Fäst hacklet med fyra fem varv och klipp av den överskjutande delen.

Bygg upp ett litet fint huvud och avsluta flugan med två whip-finish slag. I detta läge ser nu flugan lite tilltufsad och ful ut men det åtgärdar vi genom att resa vingen upp igen, vår infästning av vingen gör att den återfår sin gamla vinkel direkt. Kontrollera att vingen är rak. Skulle den vara lite vriden åt höger efter det att vi lindat på hacklet åtgärdar vi detta genom att ta tag i vingen vid dess bas och vrida den i rätt läge igen. Ligger fibrerna i vingen inte helt perfekt åtgärdar vi detta genom att dra vingen mellan fingrarna ett par gånger. Nu när vingen är fin igen behöver vi bara peta till stjärten så att den återfår sin v-form.

Alternativa material

Som alternativ till Fly-Rite kan man använda sig av vilket dubbingmaterial som helst. Personligen klipper jag ofta ner färgade harmaskar till dubbing som ger ett finare resultat och betydligt bättre flytförmåga. Till de minsta flugorna i storlek 18 och 20 använder jag ett dubbingmaterial som heter Ever-Float. Dessa, de minsta flugorna, använder jag som alternativ till jassid och de väcker alltid lite uppmärksamhet när man har flugor i storlek 18 och 20 med fallskärmshackel...

Som vingmaterial har jag provat lite olika fjädrar men inte hittat något som är bättre än fjädrarna från hönssadeln. Periodvis kan det vara svårt att få tag på naturligt färgade sadlar i dun och då använder jag mig av färgade sadlar i olika grå nyanser.