IT-utbildning ERA/LRN/K

ot, den 31 mars 1997
Kapitel 1

1. Inledning

1.1 Internet

Idén om ett nätverk mellan stordatorer föddes USA i det kalla krigets anda och 1969 etablerades ARPAnet. Nätverket skulle förhindra att fienden skulle kunna slå ut dataverksamheten.
Under 80-talet ökade antalet arbetsstationer drastiskt och det blev de och högskolevärlden som fick driva det nya Internet vidare. Internet globaliserades och spreds över hela världen.
Internet idag är alltså ett jättenätverk av datorer som i sin tur är kopplade till andra nätverk. Internetleverantörerna (TELIA, TEL2, TELENORDIA m fl m fl) låter enskilda personer och hela företag koppla in sina datorer och nätverk till Internet.
Ingen äger Internet och det är mycket svårt att lägga restriktioner på dess trafik.
1.2 Domännamn och IP-adresser

Alla maskiner som är kopplade till Internet måste tillhöra en "domain" eller domän, med ett unikt namn, t ex

ericsson.se
aecab.se, volvo.se, microsoft.com, autodesk.com, mit.edu. stanford.edu. Domänerna kan vara uppbyggda av subdomäner, t ex ki.ericsson.se är en subdomän till ericsson.se.
Varje maskin har ett unikt nummer, en IP-adress. T ex har kan en maskin hos Ericsson ha nummer

147.217.145.54
De två första sektionerna av tal;

147.214
är gemensam för hela Ericssons domän (nätverksnummer). AEC har domännamnet aecab.se och IP-nummer 195.100.29 - maskinnummer t ex; 195.100.29.45
Domännamn och IP-nummer ansöker man om hos t ex KTH eller hos sin Internetleverantör.
1.3 Tjänster på Internet

Traditionellt så har man utnyttjat Internet som medium för

filöverföring via ftp (File Transfer Protocol)
e-mail via smtp (Simple Mail Transfer Protocol)
news vi nntp (Net News Transfer Protocol)

Filöverföring och e-mail är mycket viktiga och högt utnyttjade tjänster på Internet. Förut krävdes det speciella program för alla dessa tjänster. Idag är de ofta inbakade i den moderna Webmiljön.
E-mailadressen är som bekant uppbyggd kring ditt signum, at-tecknet @ och domän-namnet, t ex

odd.tullberg@aecab.se
eller

eracosj@ki.ericsson.se.

1.4 WWW

World Wide Web är en ung företeelse och dess födelse kom via CERN-projektet 1989. Målet var att låta flera hundra ingenjörer posta sina artiklar på en jättestor elektronisk anslagstavla som alla kunde läsa. WWW var från början byggd på

Internet
http (Hyper Text Transfer Protocol)
URL (Universal Resource Locator)
HTML (Hyper Text Marup Language)
CGI (Common Interface Gateway)

Hypertext är en form av text som bär information om adressen till ett annat dokument.
Hypertextprotokollet innebär att man kan få en annan dator (Webservern) att på min begäran skicka information till min dator (Webklienten) (Client/Server-fuktionalitet).
För att adressera en Websida på en Webserver använder man dess URL, t ex:

http://www.aecab.se/index.htm
dvs filen index.htm på servern www.aecab.se (maskinnamn www och domännamn aecab.se).
Dokumentet som skickas över är ofta ren HTML, dvs enkel text med lite formatteringskommandon. I Webklienten använder man en programvara som brukar kallas för "browser" - Netscape t tex. Den tolkar HTML-texten och visar den på min skärm. Idag kan man använda HTML och flera andra specialspråk för att förhöja nöjet vid läsandet - mera 3D-effekter, animeringar, ljud mm mm.
Antalet "browsers" på marknaden är stort men Netscape Navigator från Netscape och Internet Explorer från Microsoft är de absolut vanligaste.
Antalet WWW-servrar var mindre än 300 i början på 1993, i mitten på 1994 hade siffran stigit till 80 000 och i slutet på 1994 fanns det över en halv miljon. Detta talar sitt tydliga språk om en formlig explosion. De flesta servrarna fanns i USA. Under 1995 och 1996 har vi sett samma fenomen i övriga världen och antalet Webservrar är nu oräkneliga (exakt uttryckt - det går inte att räkna tillräckligt fort).
CGI var från början det ända sättet att få mer avancerade tjänster utförda via WWW. CGI innebar att man kunde få Webservern att starta önskade programvaror, t ex att söka efter något i en databas och skicka över ett svar.
Som sagt utvecklas WWW hela tiden, och bland annat så tillkommer det nya möjligheter att utöka funktionaliteten, t ex med nya språk;

Java (C++-liknande), JavaScript (interpreterande på klientsidan), VBScript, ActiveX-kontroller från MS, mm mm
ny funktionalitet med sk plug-ins t ex för att kunna

lyssna på ljud (QuickTime), se animeringar (Shockwave), se AutoCAD-filer (Whipdriver), se solidmodeller (VRML), mm mm

1.5 Intranet/Extranet

Internet/WWW-funktionaliteten är så stark att den konkurrerar ut många interna databassystem. Enkelhet och det låga priset för att komma igång med lokala Webservers som inte är kopplade till Internet - lockar många. Enhetlighet är en annan faktor som lockar - man kan använda samma användargränssnitt för att söka information på Internet som på sitt lokala nätverk. Sist, och av absolut störst värde, det är enkelt att få ut information till ALLA.
Extranet är en ganska ny företeelse där företagen sätter upp kommunikationsvägar (och Webservers) som skall vara gemensamma mellan ett antal utvalda partners (till exempel utvalda underleverantörer). Intranetutbyggnaden kommer snabbt att följas av Extranets.

1.6 Sökmaskiner

Hur hittar man information på Internet - är den vanligaste frågan när man börjar.
Det finns så kallade sökrobotar, programvaror, som söker sig runt alla Webservrar och läser all information som finns på servern, indexererar upp alla sökord och lägger in dem i (jättelika) databaser. En av de största databaserna kan nås via

http://www.altavista.com.
Det finns många fler och vi kommer att stöta på dem i kursen.

Innehåll / Kapitel 2

	1. Inledning
	1.1 Internet Idén om ett nätverk mellan stordatorer föddes USA i det kalla krigets anda och 1969 etablerades ARPAnet. Nätverket skulle förhindra att fienden skulle kunna slå ut dataverksamheten. Under 80-talet ökade antalet arbetsstationer drastiskt och det blev de och högskolevärlden som fick driva det nya Internet vidare. Internet globaliserades och spreds över hela världen. Internet idag är alltså ett jättenätverk av datorer som i sin tur är kopplade till andra nätverk. Internetleverantörerna (TELIA, TEL2, TELENORDIA m fl m fl) låter enskilda personer och hela företag koppla in sina datorer och nätverk till Internet. Ingen äger Internet och det är mycket svårt att lägga restriktioner på dess trafik. 1.2 Domännamn och IP-adresser Alla maskiner som är kopplade till Internet måste tillhöra en "domain" eller domän, med ett unikt namn, t ex ericsson.se aecab.se, volvo.se, microsoft.com, autodesk.com, mit.edu. stanford.edu. Domänerna kan vara uppbyggda av subdomäner, t ex ki.ericsson.se är en subdomän till ericsson.se. Varje maskin har ett unikt nummer, en IP-adress. T ex har kan en maskin hos Ericsson ha nummer 147.217.145.54 De två första sektionerna av tal; 147.214 är gemensam för hela Ericssons domän (nätverksnummer). AEC har domännamnet aecab.se och IP-nummer 195.100.29 - maskinnummer t ex; 195.100.29.45 Domännamn och IP-nummer ansöker man om hos t ex KTH eller hos sin Internetleverantör. 1.3 Tjänster på Internet Traditionellt så har man utnyttjat Internet som medium för filöverföring via ftp (File Transfer Protocol) e-mail via smtp (Simple Mail Transfer Protocol) news vi nntp (Net News Transfer Protocol) Filöverföring och e-mail är mycket viktiga och högt utnyttjade tjänster på Internet. Förut krävdes det speciella program för alla dessa tjänster. Idag är de ofta inbakade i den moderna Webmiljön. E-mailadressen är som bekant uppbyggd kring ditt signum, at-tecknet @ och domän-namnet, t ex odd.tullberg@aecab.se eller eracosj@ki.ericsson.se.
	1.4 WWW World Wide Web är en ung företeelse och dess födelse kom via CERN-projektet 1989. Målet var att låta flera hundra ingenjörer posta sina artiklar på en jättestor elektronisk anslagstavla som alla kunde läsa. WWW var från början byggd på Internet http (Hyper Text Transfer Protocol) URL (Universal Resource Locator) HTML (Hyper Text Marup Language) CGI (Common Interface Gateway) Hypertext är en form av text som bär information om adressen till ett annat dokument. Hypertextprotokollet innebär att man kan få en annan dator (Webservern) att på min begäran skicka information till min dator (Webklienten) (Client/Server-fuktionalitet). För att adressera en Websida på en Webserver använder man dess URL, t ex: http://www.aecab.se/index.htm dvs filen index.htm på servern www.aecab.se (maskinnamn www och domännamn aecab.se). Dokumentet som skickas över är ofta ren HTML, dvs enkel text med lite formatteringskommandon. I Webklienten använder man en programvara som brukar kallas för "browser" - Netscape t tex. Den tolkar HTML-texten och visar den på min skärm. Idag kan man använda HTML och flera andra specialspråk för att förhöja nöjet vid läsandet - mera 3D-effekter, animeringar, ljud mm mm. Antalet "browsers" på marknaden är stort men Netscape Navigator från Netscape och Internet Explorer från Microsoft är de absolut vanligaste. Antalet WWW-servrar var mindre än 300 i början på 1993, i mitten på 1994 hade siffran stigit till 80 000 och i slutet på 1994 fanns det över en halv miljon. Detta talar sitt tydliga språk om en formlig explosion. De flesta servrarna fanns i USA. Under 1995 och 1996 har vi sett samma fenomen i övriga världen och antalet Webservrar är nu oräkneliga (exakt uttryckt - det går inte att räkna tillräckligt fort). CGI var från början det ända sättet att få mer avancerade tjänster utförda via WWW. CGI innebar att man kunde få Webservern att starta önskade programvaror, t ex att söka efter något i en databas och skicka över ett svar. Som sagt utvecklas WWW hela tiden, och bland annat så tillkommer det nya möjligheter att utöka funktionaliteten, t ex med nya språk; Java (C++-liknande), JavaScript (interpreterande på klientsidan), VBScript, ActiveX-kontroller från MS, mm mm ny funktionalitet med sk plug-ins t ex för att kunna lyssna på ljud (QuickTime), se animeringar (Shockwave), se AutoCAD-filer (Whipdriver), se solidmodeller (VRML), mm mm
	1.5 Intranet/Extranet
	Internet/WWW-funktionaliteten är så stark att den konkurrerar ut många interna databassystem. Enkelhet och det låga priset för att komma igång med lokala Webservers som inte är kopplade till Internet - lockar många. Enhetlighet är en annan faktor som lockar - man kan använda samma användargränssnitt för att söka information på Internet som på sitt lokala nätverk. Sist, och av absolut störst värde, det är enkelt att få ut information till ALLA. Extranet är en ganska ny företeelse där företagen sätter upp kommunikationsvägar (och Webservers) som skall vara gemensamma mellan ett antal utvalda partners (till exempel utvalda underleverantörer). Intranetutbyggnaden kommer snabbt att följas av Extranets.

	1.6 Sökmaskiner Hur hittar man information på Internet - är den vanligaste frågan när man börjar. Det finns så kallade sökrobotar, programvaror, som söker sig runt alla Webservrar och läser all information som finns på servern, indexererar upp alla sökord och lägger in dem i (jättelika) databaser. En av de största databaserna kan nås via http://www.altavista.com. Det finns många fler och vi kommer att stöta på dem i kursen.
	Innehåll / Kapitel 2