BERLINBLOCKADEN
Efter Tysklands fall den 8 maj 1945 delades Tysklnad och likaså Berlin upp i fyra okupationszoner trots att Berlin låg i den ryska zonen.
Tillförseln av mat och förnödenheter till de allierades ockupationszoner i Berlin skedde främst genom motorvägar, järnvägar och särskilda luftkorridorer. Men med tanke på att de var tvungna att åka genom den ryska zonen var västmakterna position mycket känslig för eventuella störningar.
Den 20 mars 1948 började Sovjetunionen att inleda trafikrestriktioner och konroller längs tillfarterna till Berlin och situationen hårdnade för västmakterna .
Men i juni samma år beslöt västmakterna att införa en valuta reform i det västockuperade Tyskland. Då svarade ryssarna med att också införa en egen valuta i den ryska zonen. Men när västmakterna beslöt att införa den nya valutan även i den västockuperade delen av Berlin gick ryssarna till hårt angrepp mot väst.
Den 24 juni 1948 lät man blockera alla kommunikationer till Berlin väst i från. Stalin trodde nu att han försatt väst i ett ohållbart läge och väntade på bara på dess reträtt. Väst började nu fundera på hur de skulle lösa konflikten. Först funderade man på att man skulle slå mot ryssarna på marken, men det uteslöts p.g.a av västmakternas nedrustning.
Då flög man över bombplan från USA för att hota med en atombomb, men väst var inte beredda för ett storkrig. Det enda som återstod nu var om man inte ville kapitulera var att förse de 2 miljoner människor med förnödenheter genom en luftbro.
I nära ett år pågick flygningarna med förnödenheter till Berlin. När trafiken var som tätast landade ett plan per minut och 5000 ton om dagen.
Till följd av denna operation blev Tysklnad nu accepterat som en väststat bara tre år efter Hitlers död och Berlin blev nu en symbol mot Stalins Sovjetunionen.
Under berlinblockaden på våren 1949 slog västzonerna samman och bildade Tyska Förbundsrepubliken i väntan på ett enat Tyskland.
I maj 1949 avbröt Stalin bolckaden. Samma år hölls ett utrikesministermöte i Paris. Här försökte ryssarna rädda vad som hade förlorats. Målet var ett enat Tyskland med en gemensam regering.
Men väststaterna ville ha fria val som var kontrollerade under internellt.
Målet om ett enat Tyskland kunde inte uppnås p.g.a. av den saknade trovärdigheten i Stalins Tyska politik tyckte man i väst. Resultatet blev ett Västtyskland med Bonn som huvudstad och ett Östtyskland med Berlin som huvudstad.
Johan Anelius SP2C