Hus8kant och Hus5kant, båda 100 m2 bostadsyta

Denna sida kan inte lösenordsskyddas mha ett cgi-script. Tjänsten tillhandahålls inte för Free2Connect-abonenter enligt Tele2:s support. Det medför att sidan kommer att byta namn då och då. För att komma in på den måste innehavaren kontaktas för att få sidans ny namn. Om du är intresserad av att följa projektet är det lämpligt att spara adressuppgifterna.


 

Innehåll

  1. Bakgrund
  2. Syfte
  3. Dagligt transportbehov
  4. Ekonomiskt överslag
  5. Metodik under projektering
  6. Offerering
  7. Budget
  8. Tidplan
  9. Kompetensbehov
  10. Huvuddimensioner
  11. Struktur och dimensionering
  12. Dimensioneringsprojekt för högskolestuderande
  13. Bygglov
  14. Byggprocess
  15. Linbana för materialtransporter
  16. Markförhållanden
  17. Tomt topografier
  18. Grundläggning
  19. Materialval
  20. Planlösning
  21. Interiör
  22. Klimat
  23. V/A Vatten/Avlopp
  24. Uppvärmning
  25. Ventilation
  26. Elsystem- 220V & 12 V
  27. Vinterträdgård
  28. Odling
  29. Djurhållning
  30. Bildarkiv
  31. Skisser
  32. Lagar och bestämmelser
  33. Teknisk litteratur
  34. Försäkringar
  35. Oförutsedda problem
  36. Adressuppgifter
  37. Förslag och kommentarer
  38. Hus5kant

Bakgrund

Inom de flesta områden bildas kunskap och erfarenhet med "trial and error". Genom århundradena lärde man sig att utnyttja terräng, lokalt tillgängligt byggmaterial bättre och bättre. Utvecklingen gick långsamt och man gjorde som tidigare generation men förbättrade sig i små steg. Att såga ur stockar på ett optimalt sätt så att kärnvirket vändes mot det väderexponerade vid tillverkning av fönsterkarmar är ett gott exempel. Denna kunskap har inte använts på senare år vilket medfört stora kostnader för utbyte av fönsterkarmar i miljonprogrammet

För ungefär 10 år sedan började jag fundera på hur ett hus skulle utformas för att följa de grundläggande fysikaliska principerna utan att belastas alltför mycket av rådande tankegångar. Detta för att uppnå :

minimal

  1. miljöbelastning
  2. materialåtgång
  3. totalkostnad

maximal

  1. flexibilitet
  2. effektivitet

Merten av bostadshusen är uppbyggda på rektangulära former. Vinklar avvikande från rät förkommer för tak. Det är "enklaste" är att följa tidsandan och praxis. Regelverk baseras på cc 600 mm för parallella bärande konstruktionselement. Fackfolk behärskar denna metodik.

Är det nödvändigt att konstruera och bygga på detta sätt?

De flesta entypshus byggs av lösvirke på plats. Varje komponent ska väljas ut, ges de rätta dimensionerna, positioneras och fästas på plats och därefter eventuellt ytbehandlas. Det innebär låg grad av systematik. De flesta ingående material är hygroskopiska dvs tar upp och avger fukt beroende på omgivningens fukthalter. Att undvika direkt exponering för vatten är inte helt lätt. Det gäller alltså att täcka mycket noggrannt och att förvara material på rätt sätt under tak och ej liggande på marken. Under ett bygge varierar vädret och därmed fukthalten, Klimat, vilket gör att även om direkt kontakt med vatten undviks så varierar fukthalten avsevärt i byggmaterialet. Det kan leda till att fukt byggs in och att mögel uppstår.

Dessa betraktelser leder till att optimum är att bygga enhetliga element i jiggar inomhus med kontrollerat klimat. De prefabricerade elementen körs sedan med lastbil till byggplatsen och lyfts på plats med mobilkran under goda väderförutsättningar på kort tid. Genom att ha sammansättningssystem som är reverserbart kan huset monteras ner och flyttas vid behov om så önskas.

Effektivitet kan överslagmässigt kartakteriseras av mantelyta/volym och mantelyta/bostadsyta. Här jämförs ett konvetionellt enplanshus med snedtak med en halvsfär vilket är en approximation av hus8kant. Optimum är att ha så liten mantelyta som möjligt per volym ur energihushållningsaspekten och bostadsyta ur materialutnyttjandeaspekten. Halvsfären är bättre än det kvadratiska huset.

  halvsfär huskropp10*10 huskropp8*12.5
Bostadsyta 100 100 100
Mantelyta 300 337 340
Volym 376 375 375
Mantelyta/volym 0.80 0.90 0.91
Mantelyta/bostadyta 3.00 3.37 3.4
       
 

Sammanfattning:

Optimum är att bygga ett hus som är så likt en halvsfär som möjligt ur enegrihushållnings- och materialåtgångsaspekt inomhus i element under kontrollerade klimatförhållanden med jiggar och systematik.

Tillbaka till början

Syfte

Syftet med hus8kant är att ta ett helhetsgrepp över hela vardagslivet.

Summan av alla människors vardagsliv bildar mänsklighetens milöpåverkan på jordklotet. Alla verksamheter från att bryta malm till lastbilstransporter, sopsortering i hemmet existerar för att de direkt eller indirekt bygger upp vardagslivet. För att kunna åstadkomma en hållbar utveckling enligt Agenda 21, Ekobygg, måste var och försöka bidra. Att I-ländernas befolkning konsumerar alldeles för mycket är ingen nyhet. Att hitta nya tekniska löningar genom att vara öppen för nya tankar kan bidra till att minska överkonsumtionen utan att "avsevärt försämra våra bekväma liv".

Tillbaka till början

Dagligt transportbehov

Den moderna människa lever i ett samhälle som strävar efter att vi inte ska behöva anstränga oss fysiskt överhuvudtaget. längst i denna utveckling har USA kommit och resten av världen käm för att nå dit. Var fjärde amerikan är svårt överviktig som ett resultat av detta. Dygnet har 24 timmar och de flesta av oss arbetar 8 timmar per dag och har 2 timmar resväg och 1 timmes lunch. Det innebär att vi är från hemmet 11 timmar /dag pga arbete. Vi behöver 7 timmar sömn så då återstår det 24-7-11=6 timmar till allt annat. Det är medför att det blir ont om tid för att sköta om kroppen då ett träningspass tar minst 2 timmar inklusive transporter. Enligt dagens rådande rön räcker det med 40 minuters snabb promenad/dag för att hålla sig frisk om man äter hyfsat. Man går 5 km/timme i rask takt. Det medför att lämpligt bosättning ska vara minst 1.5 km från närmaste kollektivt transportmedel så integreras motionsbehovet i vardagslivet. folkhälsoinstitutet

Kan boendet bli så kostnadseffektivt som möjligt kan veckoarbetstiden reduceras så att 1 arbetsdag kan avvaras utan att husshållsekonomin påverkas. Fungerar det att mha snabb internetuppkoppling arbeta hemifrån 1 dag/vecka återstår 3 dagar med arbetsresor. Inom en tidsram på 5 år antas det det finnas små elfordon som

Tillbaka till början

Ekonomiskt överslag

Ekonomi under de fem första åren för husinnehav enligt Handelbankens web-sida http://www.handelsbanken.se/tjanster

1) Beg villa

Inkomst (brutto) 100 % arbetstid 46000 :-/månad

Bostad (inköpspris) 2200000 :-

Kvar efter fastighetsskatt 12500 :-/månad

2) Ny villa Inkomst (brutto) 100 % arbetstid 46000:-/månad

Bostad (inköpspris) 2550000 :-

Kvar efter fastighetsskatt 12500 :-/månad

3) Hus8kant (eget bygge)

Inkomst(brutto) 75 % arbetstid 38000 :-/månad

Bostad (inköpspris) 1600000 :-

Kvar efter fastighetsskatt 14000 :-

Sammanfattning:

Hus8kant (eget bygge) innebär att under de 5 första åren då dottern är liten kan vi arbeta 75 % och har mer pengar över än för de första förslagen.

Tillbaka till början

Metodik under projektering

Tillbaka till början

Offerering

Mha av sparat material kontaktas berörd inledningsvis via telefon och sedan förs konverstaion mha mail. Pss finns underlaget "på papper" och diskussionsanteckningar behöver inte föras. Det är enkelt att t ex bifoga förklarande bilder och skisser till mail. När väl leverantör valts diskuteras lämpliga rabatter osv.

Tillbaka till början

Tidplan

Under hösten 2000 ska allt projekteringsarbete vara utfört. Det består av att knyta kontakter, se Kompetensbehov, offerera och budgetera för olika alternativ i detalj, utföra konstruktionsritningar, söka bygglov och göra utsättning. Om alternativet är att såga och hyvla själv måste det ske under december. Rivningsarbete påbörjas under januari 2001 och elementbyggnation under våren. En tjänstledighet i samband med semester (totalt 4 månader) för att montera ihop huset och att färdigställa det invändigt. Inflyttning i oktober. Tomtarbeten utförs under år 2002.

Tillbaka till början

Kompetensbehov

  1. Geoundersökning
  2. Arkitekt för granskning av förslag av hus (extriör och interiör), tomt och anpassning av hus på tomt. (K)
  3. Grundläggning, dimensionering, utförande och kontroll. (K)
  4. VVS-ritningar, dragning, kontroll. Installation av behörig.
  5. Dragning kontroll. El-ritningar och installation av behörig. (K)
  6. Konstruktionsritningar, kontroll. (Kval)
  7. Schaktning och utfyllnad
  8. Snickeri, kontroll. (Kval)
  9. Isolersprutning, behörig installatör. (K)
  10. Takbeläggning, behörig installatör. (K)

K) Kontakt upprättad med person som har kompetens

Kval) Kvalitetsansvarig för byggnationen

Tillbaka till början

Huvuddimensioner

Husets huvuddimensioner och tillhörande längder, areor och volymer kan bestämmas med 6 drivande parametrar. Baserat på dessa resultat kan materialåtgång beräknas och därmed kostnad beräknas.

Valet av 8-kantformen gör att symmetri 360/8=45 grader för vardera sektion.Golvets planform bildas av en likbent triangel med toppvinkeln 45 grader vilken i sig består av en symmetri med två trianglar med rät vinkel och toppvinkel 22.5 grader.

Figurer och parametervärden se huvuddimensioner.

Tillbaka till början

Struktur och dimensionering

2*8 st grund1-golvelement

Data för ett element:

Densitet: 500 kg/m3

Massa: 245 kg

Tyngdpunktsläge:

X = 3.0 m

Y = 2.1 m

Z = -0.2 m


8 st grund1-vaggelement

Data för ett element:

Densitet: 500 kg/m3

Massa: 339 kg

Tyngdpunktsläge:

X = 4.9393 m

Y = 2.0459 m

Z = -1.5958 m


8*2 st grund1-takelement

Data för ett element:

Densitet: 500 kg/m3

Massa: 358.7 kg

Tyngdpunktsläge:

X = 3.6 m

Y = 2.5 m

Z = -3.6 m

Dimensionering sker enligt Masonite Beams projektanvisningar 1/98, BBR Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar och tillägg) och BKR Boverkets Konstrutionsregler (BFS 1993:58 med ändringar och tillägg)

Tillbaka till början

Dimensioneringsprojekt för högskolestuderande

Detta hus avviker från det traditionella byggandet genom sin form uppbyggd av triangulära element istället för det traditionell rektangulära. Dimensionering och handböcker är uppbyggda kring den rektangulära formen. En tanke är att om intresse finns låta teknologerna på Väg- och vatten-linjerna ( KTH, Chalmers, Lunds Tekniska Högskola, Linköpings Tekniska Högskola och Luleå Tekniska Högskola) med inriktning mot husbyggnad få dimensionera en 8-del dvs golv, vägg och tak på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Ny tankegångar är välkomna inom vissa fastlagda ramar, t ex minimi isolertjocklek max kostnad osv. De olika förslagen granskas av skolans handledare och presenteras som html-sidor. Därefter länkas de in på denna hemsida.

Tillbaka till början

Bygglov

Detaljplanen för tomtfastigheten säger hur mycket och var det får byggas på tomten. Beroende på när detaljplanen är upprättad kan en planavgift tas ut, 11000 :-. En nybyggnadskarta ska upprättas, 4000 :-, bygganmälan ska vara inlämnad senast 3 veckor innan byggstart, 5000 :-. Bygglovet, 5000 :-, innebär att bygget ska påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från det datum som bygglovet är utfärdat. I byyglovet ingår rivningslov och marklov om schaktning eller utfyllnad förändrar markytan mer än 0.5 m. Utstakning av byggnadens placering på tomten utföres av kommunen, 3000 :-. Dessa avgifter är ungefärliga och gäller för Botkyrka kommun. Efter det att bygglovet beviljats kallas det till byggsamråd där byggherre, kommunens representant och den kvalitetsansvarige går igenom bygget och därefter upprättas en kontrollplan. denna ska följas och de olika punkterna ska granskas och godkännas för att bygget ska hålla rätt kvalite.

Tillbaka till början

Byggprocess

  1. Genomgång av tomtens beskaffenhet och vad som behöver göras för att underlätta arbetet, t ex bygga ett spel för att frakta utrustning och metarial till och från byggarbetsplatsen.
  2. Dragning av VA till anslutningspunkten vid tomtgränsen
  3. Rivning av befintlig stuga och återbruk av material och lämplig förvaring av detta.
  4. Schakta fram berggrund inför gjutning.
  5. Utmätning inför gjutning
  6. Bergborrning för dobb
  7. Formbygge
  8. Gjutning av plintar med ingjutna fästelement för bottenbjälklaget
  9. Dragning av VA till anslutningspunkten vid tomtgränsen
  10. Iordningställande av byggplats för elementen (golv, ytterväggar, innerväggar och tak).
  11. Jiggbygge för vardera elementtyp
  12. Byggnation av element med takbeläggning och ytbehandling
  13. Iordningställande av centrumstolpe utav en tallstam med grenverk
  14. Fyllnad av element med isolermaterial
  15. Förvaring av element
  16. Transport av element till byggplatsen
  17. Element och centrumstolpe lyfts på plats med mobilkran och monteras mot grundens fästelement och varandra, http://www.allround-kranar.se/
  18. Dragning av el och VVS
  19. Installation av el och VVS
  20. Installation av kök, badrum, tvättstuga, skåp och maskiner
  21. Installation av braskamin
  22. Installation av solvärme och ackumulatortank
Tillbaka till början

 


Linbana för materialtransporter

Det är ca 10 meters höjdskillnad mellan gatan och byggplatsen. Att för hand bära allt material upp
eller ner är mycket arbets- och tidskrävande. Dessutom krävs det många gånger att man är fler än
en för att kunna bära stora eller tunga delar.

För att bilda sig en uppfattning om det är möjligt att till en rimlig kostnad att bygga en linbana
för transport av material upp och ner för tomten utförs FE-analyser, se analyser.

Tillbaka till början

Markförhållanden

Marken kan var av av olika beskaffenhet och kräva olika typer av grundläggning.

Tillbaka till början

Grundläggning

Det absolut styvaste underlaget är rent berg.

Plintgrund (krypgrund)

Torgrund (krypgrund)

Platta på mark

Att föredra är att gjuta plintar direkt på berg i cirkulära formar. Berget ska borstas rent och därefter spolas. Om berget lutar starkt dubbas sulan fast med rostfri dubb, diameter 16 mm som gjuts in i borrhål i berget.

Enligt Bygga grund, Per Hemgren, sid 43.

Tillbaka till början

Materialval

Materialen ska uppfylla kraven:

Golv, vägg och takelement ska bestå av Masonitebeam-lättbalk, isolerade med Ekofiber och med panel (råspont). Ekofiber har av Statens Provningsanstalt fuktdimensionerade konstrukioner. Dessa konstruktioner är dessutom försäkrade i Trygg Hansa. Tätskikten behöver ej bestå av ångspärr utan det enda kravet är lufttäthet, dvs att vinddrag ej uppstår genom väggen. Innerväggar består av panelklädda regelväggar.

På initiativ av HSB, Villaägarna och Hyregästerna har ett arbete påbörjats för att ta fram underlag för att kunna bygga sunda hus, se DN Friska hus, Användningsområde för sunda och kretsloppsanpassade material och Storsäljare saknas på"sund" lista. Ett exempel på ett hus kommer att visas på Hem & Villa-mässan i Älvsjö, 5 - 8 oktober.

Tillbaka till början

Planlösning

Husets konstruktion består av bärande ytterväggar, snedtak och en centrumstolpe. De enda väggar som kommer att fixeras är de till badrum och tvättstuga. För övrigt är alla innerväggar fria att flytta. Målsättning är att ha god rymd och maximal ytutnyttjande på minimal golvarea. Detta minimerar materila- och driftkostnad. Valet av enplanslösning ger inget ytspill för trapp. Med trapp förloras yta på både plan som förbinds med trappa. Den åttkantiga formen ger en sammanlagd hallyta kring centrumstolpen på 4.5 m2 vilket är mycket lite. Ett sammanhängande kök-vardagsrium som är hemmets hjärta, 3 sovrum, invändigt förråd, tvättstuga och badrum inryms på 100 m2. Runt huset är ett trädäck och för de 3 sektioner kring vardagsrum och kök är inglasades som en vinterträdgård på ca 40 m2 som vetter mot söder.

På 2.70 m höjd i rummen ( exkl kök och vardadsrum) byggs loft ovan dörr och ca 2 m in i rummet. Det ger ett sammanlagt stuvutrymme på ca 15 m2.

Tillbaka till början

Interiör

Ett exempel på interiör i allrum med panel i tak och väggar och massivt trägolv med matchande textilier och möbler. Taget från Skanska nr 7 på Asuntomessut, dvs Bostadsmässan 2000 utanför Helsingfors.

Tillbaka till början

Klimat

BFS 1995:18

Snölastastens grundvärde 2.0

Lastreduktionsfaktor 0.7

 

Vindlast referensvindhastighet 24 m/s

Klimatdata Bromma

Tillbaka till början

V/A (Vatten/Avlopp)

Under förutsättning att tomt väljs inom detaljplanlagt område kräver kommunen att avloppet ansluts till det kommunala systemet. Ungefär 0.5 m utanför tomgränsen i lågpunkten finns en anslutningspunkt vilken framgrävs på bekostnad av fastighetsägaren. Till den kopplas vatten (V)och avloppledning (A) från huset. Det finns möjlighet att koppla även dagvatten (D) från tomten till anslutningspunkten.

V/A-kostnaden delas upp i 3 delar av kommunen, följande gäller för tomt Almv. 18, Botkyrka kommun:

Serviceavgift 24250 :- + moms 25 % = 30312 :-

Tomtyteavgift 23267 :- + moms 25 % = 29084 :-

Lägenhetsavgift vid anslutningstillfället kan bestå av följande:

A = 28215 :- inkl moms

V+A = 35269 :- inkl moms

V+A+D = 47025 :- inkl moms

Vatten och avloppsledning, 40 mm polyetenslang läggs med elkabel i en låda isolerad med markskivor för att förhindra frysning vintertid. Den kan läggas fritt eller under jord.

Enligt Täby El (även vattenleverantör) förbrukar en person i snitt 150 liter vatten / dag. Vattenbehov för 3 personer 3*0.150*365=164 m3. Medelårsnederbörden är 553 mm. Takyta utan vinterträdgård är 20.3*8=162 m2 . Insamlad nederbörd på tak är 0.553*162=89.5 m3 vilket är ungfär hälften av årsbehovet. Detta vatten kan användas till BDT ( Bad Tvätt Dusch) och av vattning av odlingar.

VA-dragningen inomhus koncentreras till de närliggande bad, tvättstuga och kök. Detta för att göra övrig byggnad maximalt flexibel och för att minimera kostnad och arbete.

Tillbaka till början

Uppvärmning

Värme sprids från en punktkälla (linjekälla om varm skorsten tas med) i radiell riktning. Detta faktum utnyttjas genom att husets planform är rotationsymmetrisk och att braskaminen placeras i dess ungerfärliga centrum. För framställning av varmvatt används solpaneler och en tillhörande ackumulatortank (ca 1500 liter). Ett vattenburet system med vattenburen värme längs med ytterväggarna som en sluten slinga med enkla små radiatorer placerade ovanför friskluftintagen. För närvarande driver Energimyndigheten en tävling om en enkel och effektiv anläggning anpassad för villor i Norden. Målet är att det ska kosta ca 16 000:- exkl montering, se solfångarupphandling.

Enligt Energimyndigheten är vedeldning en livstil. Eldning sker med braseldning en till två gånger per dygn under årets kallaste tid. Vedhanteringen bör vara rationell då en genomsnittslig villa förbrukar ca 20 kluvna och staplade kubikmeter ved.Att köpa massaved av skogsägare kostar ca 2000-3000:-/år och därtill kommer transporter.

Som modern människa levande i ett samhälle som stärvar efter att vi inte ska behöva anstränga oss fysiskt överhuvudtaget kan det vara lämpligt att välja denna form av uppvärming. Tillfälle till fysiskt arbete ges, i skogen och sedan med klyning, travning och bärning medför att veden värmer flera gånger.

Tillbaka till början

Ventilation

Under århundradena utvecklades den öppna eldstaden i eldhusen till öppna spisar och vedspisar för matlagning och uppvärmning. Dessa var oerhört innefektiva när det gällde att ge jämn värme över dygnet och map verkningsgrad. Skogarna kring Stockholm började påverkas så mycket av veduttag så att kung ??? beslutade att en effektivare uppvärmning måste konstrueras. Två officerare fick uppdraget och inom en mycket kort tid konstruerade de kakelugnen med kanaler i tungt material som lagrade värmen och avgav den efter det att brasan brunnit slut. Vedåtgånegen minskades till en tredjedel.

Enligt Varis Bokalders Byggekologi fritt ur minnet

Fram till oljekrisen var inte de ekonomiska aspekterna för uppvärmning inte dimensionerande. Husen byggdes med oljeldning eller direktverkande el med ca 13 cm isolering och självdragsventilation via ventilationsöppningar.

Efter oljekrisen ökades isolerjockleken och alla otätheter skulle elimineras. Att ta tillvara på avgående den luftens värme genom att med värmeväxlare värma inkommande luft kräver rörsystem och fläktar minskar energiåtgången. Dessa system är i allmänhet dåligt installerade och injusterade så att dess effektivitet långt ifrån motsvarar det projekterade. De långa kanalerna är omöjliga att i detalj kontrollera och rengöra och filter kräver ständigt underhåll. I allmänhet är systemet i konstant tillstånd över året under vilket relativ fuktighet och temperatur varierar kraftigt som bekant. Enligt Byggekologi upplever ca 25 % av de som har dessa system i sina bostäder problem med inomhusmiljön i form av diffusa sympton som trötthet, slemhinneirritation osv.

Förstärtkt självdragsventilataion förordas därför av Varis Bokalders.

Tillbaka till början

Elsystem- 220V & 12 V

För att minimera arbetsinsats dras el och vatten i höga golvsocklar med invändiga urfrästa spår. Två uttag per sektion monteras. För att öka flexibilitet dras paralellt ett 12 V system och ett 220 v system och ett intranet. Lågspänningssyetemet är tänkt för belysning vilken ska vara baserad på 12 V halogenbelysning. En konventionell wolframlampa avger endast ca 10 % ljusstrålning, resten ger värme. Denna värme bidrar marginellt till uppvärmning då den värmen sällan tillvaratas pga att den alstras på för hög höjd i byggnaden. Alltså är det energieffektivare att ha lampor som genererar merparten ljusstrålning. 12 V systemet kan drivas av framtida solpaneler och fungera som ett nödsystem.

Tillbaka till början

Vinterträdgård

För att uttnyttja den passiva solvärmen och förlänga utesäsongen med effektiv automatiserad odling. Area 43 m2.

Enligt Byggråd, värme och ventilation med gammal och ny teknik sid 50, Svensk byggtjänst.

Trädgården fungerar som en värmebuffert och tar tillvara på solvärmetillskott under vår och höst. Det är mycket viktigt att ha rätt dimensioner så att den ger effekt men inte har för stora ytor som kyls av. Sommartid måste den kunna regleras mha skjut eller öppningsbara tier.

Tillbaka till början

Odling

För att till viss del bli självförsörjande. Författaren har fått uppfattningn att många människor i den sönderfallande sovjetiska ekonomin klarat sig pga att de haft en trädgårdsodling. Att vara helt beroende av att ett högteknologiskt störningskänsligt sammhälle för matförsörjning är sårbart. Att återvinna högförädlat mat"avfall" till kompost till odling är mycket vettigare än att bränna upp det via ordinarie sophantering. Att så ett frö, sköta om det, se det spira, skörda och sen äta det ger ödmjukhet inför naturen.

Tillbaka till början

Djurhållning

Enligt Villahandboken 2-00 s14-18

Då tup måste hållas instängda medllan 21:00 och 07:00 pga galande är det att föredra att endast ha höns. För att hålla höns för äggproduktion är det lämpligt med 5 höns. Hönsen värper ändå ägg men önskas kycklingar kan befruktade ägg köpas. Höna är allätare och sätter gärna i sig familjens matester. Hönshuset är lämpligt i form av en friggebod då inget bygglov krävs. Kommunen måste kontaktas nagående lokala regler och grannar bör kontaktas.

Tillbaka till början

Lagar och bestämmelser

  1. Arbetsmiljöförordningen (SFA 1977:1166)
  2. Arbetarskyddsstyrlsens författningssamling: Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1994:52). Arbetslokaler (AFS 1995:3). Projektering av byggnader och anläggningar(AFS 1995:4), Ställningar (AFS 1995:7) m fl
  3. BBR Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar och tillägg)
  4. BKR Boverkets Konstrutionsregler (BFS 1993:58 med ändringar och tillägg)
  5. Boken om lov, tillsyn och kontroll. Allmänna råd (BFS 1995.3) utgiven av Boverket.
  6. BVL, Byggnadsverkanslagen. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm(SFS 1994:847)
  7. PBF, Plan- och byggförordningen (SFS 1987:383 med ändringar och tillägg).
  8. PBL Plan- och bygglagen (SFS 1987:10 med ändringar och tillägg).

Enligt Botkyrka Kommun, Tekniska förvaltningen, Plan- och bygglovenheten, Infoblad nr 1, juli 2000.

Tillbaka till början

Tekniska handböcker mm

  1. AF AMA 98, Administrativa föreskrifter för byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten, utgiven av AB Svensk Byggtjänst.
  2. Bygglov, Tillsyn och kontroll, häfte utgivet av Boverket (1977)
  3. Byggvägledning, supplement till handböcker nr 1-15 i anslutning till Boverkets bygg- och konstruktionsregler, utgivna av AB Svensk Byggtjänst.
  4. BÄR 96, Allmänna råd om ändringar av byggnad (BFS 1996:4), utgiven av Bopverket.
  5. Hus AMA 98. Allmänn material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbete, utgiven av AB Svensk Byggtjänst.
  6. Kvalitetsansvarig, handledning utgiven av Kvalitetsansvarigas Riksförening (1998).
  7. RA 98, Hus, Råd och anvisningar till Hus AMA 98.
  8. Mark AMA 83. Allmänn material- och arbetsbeskrivning för markarbeten, utgiven av AB Svensk Byggtjänst.
  9. RA 83 Mark, Råd och anvisningar till Mark AMA 83.
  10. VVS AMA 83, Allmänn material- och arbetsbeskrivning för VVS-tekniska arbeten, utgiven av AB Svensk Byggtjänst.
  11. RA 83 VVS, Råd och anvisningar till VVS AMA 83.

Enligt Botkyrka Kommun, Tekniska förvaltningen, Plan- och bygglovenheten, Infoblad nr 1, juli 2000.

Tillbaka till början

Försäkringar

Behov av försäkring inom tänkbara områden:

Tillbaka till början

Oförutsedda problem

Tillbaka till början

Adressuppgifter

Gatuadress

Magnus Bergman
Hedenhösv. 12

141 33 Huddinge

E-postadress
magnus_bergman@swipnet.se

Telefon, arbete
08-553 803 54

Faxnummer
08-608 24 42

Telefon, hem
08-608 24 42

Tillbaka till början

Förslag och kommentarer

Skickas till magnus_bergman@swipnet.se

eller enligt Adressuppgifter

Tillbaka till början

 


Hus5kant

Här presenteras ett annat tänkbart hus. Det är baserat på max spännvidd 4.2 m och konstruktionsvirke i golvbjälklag och väggar. Eventuellt med lättbalkar i takbjälkaget. Förslaget är nytt varför det inte är lika genom arbetet som hus8kant. Det grundar sig dock på samma bakgrund och har samma syfte.

Tillbaka till början

Senast uppdaterad: oktober 15, 2000.