Att
framföra en sång i barbershopstil innebär att man
sjunger fyrstämmigt utan ackompanjemang sjunger med
stor inlevelse och djupt engagemang förstärker sången med koreografi och vackra
scenkläder.
Sångformen
skiljer sig från annan kör- och kvartettsång
genom att melodistämman inte ligger överst i ackordet.
Den sjungs av leadstämman och kring den slingrar sig barytonstämman, ömsom över och
ömsom under melodin. Längst ner ligger basstämman, som bildar den mörka och
fylliga grunden för de övriga stämmorna. På toppen svävar tenorstämman mjukt och
lätt som en förstärkning av de övertoner som kan bildas om alla stämmorna sjunger
rent,
exakt samtidigt och med likaljudande vokaler.

Ljudet
uppfattas då som mycket fyllig och homogent.
Väl sjungen barbershop framkallar alltså övertoner, som man
hör men som ingen sjunger!
Barbershop har fått sitt namn genom att sångstilen först
uppstod i rakstugorna i USA i slutet av 1800-talet.
Rakstugorna fungerade som samlingsplatser och i väntan på rakning sjöng männen den
tidens populära sånger i improviserade stämmor.

Numera har
reglerna för ett barbershoparrangemang formaliserats och man väljer vissa ackord, som
framkallar övertoner.
När även kvinnor började sjunga barbershop för drygt 50 år sedan bildades
organisationen Sweet Adelines International. Varje år anordnas tävlingar i barbershop,
varvid framförandet bedöms i fyra kategorier: music, sound, expression och showmanship.
För att bli
domare vid dessa tävlingar krävs minst fyra års grundlig utbildning. Vad lyssnar
domarna på? I samtliga kategorier poängsätts renhet och röstkvalitet. |