När Gustav Vasa 1521 bröt Kalmarunionen och gjorde Sverige självständigt blev borgen Tre Kronor landets förnämsta kungaresidens. Gustav Vasa försåg borgen med en yttre försvarsgödel, och Johan III gjorde om borgen till ett praktfullt renässansslott med eleganta gavlar, en ny kungsvåning och slottskyrka.
Under ledning av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d y påbörjades en ombyggnad av slottet. Slottets norra länga mot Norrbro fick då sitt nuvarande utseende i stram romersk barock.

Slottet Tre Kronor

Den 7 maj 1697 inträffade den stora slottsbranden som i stort sett totalförstörde större delen av det gamla slottet, den nyombyggda norra längan klarade sig emellertid utan större skador.
Tessin fick nu i uppdrag att bygga ett nytt slott. Arbetet med detta gick långsamt och slottet var inte färdigbyggt när Tessin dog 1728.
Arbetet övertogs då av Carl Hårleman. Han fullbordade slottskyrkan och rikssalen och 1754 stod slottet färdigt och kunde tas i bruk.

Kungliga Slottets fyra fasader har alla särskilda karaktärer. Den västra fasaden mot yttre borggården var kungens fasad och fylldes med krigiska och manliga attribut.
Den östra sidan var drottningens sida och slottsfasaden har dekorerats med kolossalpilastrar (se bild nedan).

Den södra fasaden representerar nationen. Mittpartiet är format som en gigantisk triumfbåge och är fasaden till det Södra valvet. På ömse sidor om valvet ligger Rikssalen och Slottskyrkan.
Slottets norra sida mot Norrbro och Gustav Adolfs Torg representerar det allmänt kungliga då de stora bostadsvåningarna för konung och drottning vetter mot norr.