Ulrika Eleonora (d.y.) 1688-1741, regerande drottning 1719-20.

Dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. När Karl XII stupade den 30 november 1718 fanns det ingen given tronarvinge. Kungen hade inga barn, men en syster - Ulrika Eleonora. Den 1708 avlidna systern Hedvig Sofia hade i sitt äktenskap med hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp sonen Karl Fredrik. Varken Ulrika Eleonora eller Karl Fredrik hade enligt Norrköpings arvförening (1604) självklar rätt till kronan.

Ulrika Eleonoras make Fredrik av Hessen agerade snabbast och fick rådet att erkänna Ulrika Eleonora som drottning den 6 december 1718. Riksdagen som inkallats underkände hennes arvsrätt för att sedan välja henne till drottning. Redan året därpå sammankom en riksdag varvid Ulrika Eleonora avsade sig tronen till förmån för sin make Fredrik av Hessen.

Bakgrunden till detta till synes förvirrade händelseförlopp var olika gruppers strävan att förändra det svenska statsskicket. Enväldet hade gjort sitt och kampen om makten stod mellan rådet och riksdagen. Genom 1720 års regeringsform, som Fredrik tvangs erkänna, gick riksdagen segrande ur striden.

Ulrika Eleonora var plikttrogen men saknade sin brors begåvning. Genom sin uppfostran i enväldets anda var hon inte lämpad som regent med starkt inskränkta befogenheter. Hon dyrkade sin gemål, men paret fick inga barn. Samlivet förbittrades av Fredriks många kärleksaffärer, särskilt den med Hedvig Taube.