|
Kungliga Nummerlotteriet År 1773 snurrade Kungliga Nummerlotteriet igång sitt lyckohjul uppe vid Slottsbacken i Stockholm. Lotterna såldes överallt på stan av auktoriserade kollektörer, som fyllde i ens eget tips med bläck på de tryckta lottsedlarna och den summa man vågade satsa: från åtta öre till 200 daler i silvermynt. Man kunde spela på 90 nummer - från 1 till 90 - och olika kombinationer av dessa nummer. Fem gånger snurrade hjulet vid varje dragning, fem vinnande nummer drogs. Det enklaste var att bara tippa ett av dessa nummer. Det kallades för Enkelt utdrag och gav vid vinst 15 gånger insatsen. Satsade man på en Ambre skulle man förutsäga två vinstnummer, och om man lyckades gav det 270 gånger insatsen. En Terne, dvs tre nummer gav 5 200 gånger insatsen och en Qvarterna med sina fyra nummer 64 000 gånger insatsen. Chansen att tippa fyra rätt på detta lotteri var emellertid inte stor, närmare bestämt bra en på 65 miljoner! Lotteriet var med andra ord en idiotsäker affär för arrangören och det hade också kommit till av en enda anledning: att staten skulle tjäna pengar. För att ge lotteriet ett drag av anständighet hade man sett till att en liten del av vinsten gick till ett välgörande ändamål. Vid varje dragning anslogs nämligen 500 daler silvermynt till "uppmuntran för giftermål och folkmängdens ökande i riket, i synnerhet bland Sveriges allmoge." Till varje dragning skickade landshövdingarna in namn på bondtöser i åldrarna 15 till 24. Av dessa togs 90 ut och tilldelades vart sitt nummer på lyckohjulet. De som sedan hade turen att bli dragna fick var och en 100 daler silvermynt som hemgift, och skulle på så vis bli attraktiva på äktenskapsmarknaden, med snabba barnfödslar som följd. Sätten att finna de siffror som skulle falla ut med vinst var många. Man inhandlade t ex avhandlingen "Fullständig och af erfarenheten befunnen säker Drömbok för Lotterispelare i allmänhet" - och fann att drömde man om regnbågen skulle man satsa på nummer 5, 16 och 56, men om drömmen däremot handlade om bröllop var siffrorna 4, 67 och 89 aktuella. På 1800-talet fick allt fler människor för sig att det var stor synd och skam att staten tjänade pengar på något så moraliskt förkastligt som spel och lotterier. Skrifter spreds i saken, som till slut också togs upp i riksdagen. Den 16 december 1840 snurrade det kungliga lyckohjulet för sista gången vid Slottsbacken, och "fördärfligheten uti människors seder" var besegrad. |