Håtunaleken och Nyköpings gästabud

När den svenske kungen Magnus Ladulås dog 1290 var det början på en maktkamp om den svenska tronen. Ladulås söner med den holsteinska grevinnan Hedwig var då mycket unga; Birger var tio, men hade redan som fyraåring utsetts till kung. Birgers bröder var hertig Erik av Södermanland och hertig Valdemar av Finland.

Den som styrde landet var marsken Torgils Knutsson, som 1293 genomförde det tredje och sista svenska korståget mot Finland. Omedelbart efter marsken kommit hem drogs han in i en komplicerad brödrafejd. Marsken stod, kanske av lojalitetsskäl, på kung Birgers sida. Hertig Erik visade sig emellertid vara den som hade de största ledartalangerna och den politiska begåvningen. Han gifte sig med norska kungadottern Ingeborg som hjälpte honom till en del av norska Bohuslän i förläning. Samtidigt hade han lyckats få norra Halland av de danska upprorsmän som tagit området. Hertig Erik försökte nu skapa sig ett nytt, eget fritt kungadöme i skärningspunkten mellan Norge, Sverige och Danmark.

Men när de andra bröderna fick reda på hertig Eriks planer ledde det naturligtvis till sammanstötningar. I en komplicerad härva av intriger möttes bröderna stundom på slagfältet och höll stundom försoningsfester. Sensommaren 1306 spetsades dramat till. Kung Birger hade lyckats få bröderna att acceptera sin son Magnus som näste tronföljare, och allting verkade för tillfället vara frid och fröjd.

Hertigarna Erik och Valdemar med följe kom ridande från ett bröllop i Bjällbo i Östergötland. På väg norrut tog de in på Håtuna gård, inte långt från Sigtuna, där kungen och drottningen just vistades. Bröderna och deras sällskap togs varmt emot av kungaparet som ställde till med fest. På natten urartade tillställningen. I tumultet och kaoset som rådde kastade sig hertigarna övar kungaparet. En hovman lyckades rycka åt sig den unge kronprinsen Magnus och förde honom till Danmark, där kung Erik Menved och hans drottning Ingeborg tog hand om pojken. Men för kung Birger och hans drottning gick det sämre, de fängslades och sattes i förvar i Nyköpings gästahus.

Erik var nu herre över Sverige. Han såg framför sig en gyllene framtid. Genom sin norska prinsessa skulle han, eller i alla fall hans son, kunna ärva Norge samtidigt som han redan hade kontrollen över en bit av Danmark. Detta gjorde att den danske kungen kände sig hotad och han ryckte därför in till sin svenske svågers hjälp. Stora delar av Västergötland krigshärjades. Broder Valdemar kom till Eriks hjälp med 800 tyska knektar. Med dem brände han i danska Skåne. Även den norske kungen oroades av hertig Eriks planer, han anslöt sig därför till den danske.

Hertig Erik tvingades nu släppa Birger och hans drottning, som suttit fängslade i två år. Fred rådde i sju år. Men hela tiden skedde sammandrabbningar, och under en av dessa mördade bröderna, alla tre, marsken Torgils Knutsson. Ett halvår senare, vid julen 1317, firade kungen och hans familj i Nyköpingshus. Kungen kallade dit bröderna Valdemar och Erik.

Bröderna tvekade först, men kom i alla fall. Helgen inleddes med stor bankett. Ingen anade något ont, inte ens då kungen lät inhysa brödernas uppvaktning i rum utanför slottet, vilket lämnade hertigarna ensamma med kungaparet och deras folk. När alla gått och lagt sig natten mellan den 10 och 11 december kom plötsligt drotsen Johan von Brunkow med en enhet armborstskyttar instörtande till hertigarna. Erik och Valdemar greps och blev inslängda i fängelsehålan i tornet.

Hertigarnas vänner och anhängare gick till motattack. De anföll Nyköpingshus och då ska kung Birger ha tagit nyckeln till fängelsetornet och slängt den i ån. Bröderna lämnades att dö av hunger. Men de levde i alla fall ett bra tag där inne, för i augusti 1318, då Nyköpingshus erövrades av brödernas vänner, fanns det inte två skelett utan två lik att visa upp.

Kung Birgers son, Magnus, var nu 18 år. Han togs tillfånga av hertigarnas anhängare. Briger tvingades fly till Gotland, varifrån han drevs vidare till Danmark. Hertigarnas anhängare agerade snabbt. Vid midsommartid 1319 samlades de på Mora äng. Där utsågs Sveriges nye kung. Han var bara tre år, hette Magnus och var son till hertig Erik. Den andre Magnus, Birgers son, som satt fängslad i källaren på Stockholms slott dömdes till döden och halshöggs.


        Källa: Herman Lindqvist: Historien om Sverige. Från islossning till kungarike