Namnet på vår kommun är unikt. Personnamn i förled till namn som slutar på "tuna" finns representerat endast av ett ortnamn i Sverige - Eskilstuna. Namnet första del erinrar om den helige Eskil som kom till våra trakter för att sprida den kristna läran. Han dödades vid en hednisk offerfest i Strängnäs och begravdes vid Tuna.
Tolkningen av namnets andra del "tuna" är inte lika enkel. Ordets innebörd i ortnamn är omstridd. Formellt är ordet identiskt med ett fornnordiskt ord "tun" som har betytt stängsel, hägnad; men man har också velat ge ordet betydelse som handelsplats och befäst plats. Anmärkningsvärt många tuna-ord är osammansatta (Tuna). (Pamp, ortnamnen i Sverige.) Så var ju också ursprungligen fallet med "tuna" i Eskilstuna.

Tuna finns tidigast belagt omkring år 1120. I ett dokument från år 1231 står att läsa: "Ecclesiam beati Eskilli Martyris et po/n/tificis de Tuna". Här nämns Eskil i Tuna, men man använder annu inte det sammansatta namnet Eskilstuna. Det äldsta belägget för namnet Eskilstuna är från år 1266: "Eskilstunum". Det var johanniterna vid klostret som först började använda namnet Eskilstuna. De bedrev sjukvårdande verksamhet. I en handling från år 1304 omtalas "hospitali in Eskilsthunum" och därmed avses sannolikt den sjukvårdsinrettning som fanns vid klostret.

(källa: Gatunamn i Eskilstuna av Marie-Louise Nanryd år 1995)

1080 Den 12 Juni dödades Eskil af de till offerfest samladehedningarne å den s.k Munkbacken i Strengnäs; sägen förtäljer att en bonde från Finnige gård vid namn Spabodde gaf Eskil det första slaget, hvarefter de öfriga närvarande på konung Blotsvens befallning stenade honom. å platsen för det blodiga dådet uppförde domikanerorden i medio af 1200-talet ett kloster. Eskils lik bars af hans tjenare till Hvilsta eller Rosenfors och jordsattes på östra sidan af ån, hvarifrån detsamma under Carl IX:s tid lär flyttats och begrafvits, som det tros, under högaltaret af dåvarande Fors kyrka.

Eskils dagen, den 12 Juni firades högtidligen änny in i Gustaf I:s tid och sörmlands-Lagens Kyrkbalk 21 fl. säger: » Bryter man frid um Eskilsmässu i Eskilstunum, böte Konung 20 marker och Biskupi 20 marker firi frid brutits ».

Texten, hvarför predikades på Eskils dag, hemtades från Matth. Ev. 5 och Ebreerbrefvet 5:e kapitel.

1255 Uppläts klostret af Birger Jarl till Johanniter- eller Hospitalsbröderna och Cluniacensermunkarne flyttade troligen till Rinkesta och uppförde der ett nytt kloster.
1282 Förbehöll kronan sig rätten till det i strömmen varan de laxfiske.

1523 Gafs från det numera rikt vordna kloster » 200 lödiger mark (1,600 kr.) til löbske skuldens afbetalning ».

1527 Indrogs klostert, jemte 30 andra sådana till kronana af Gustaf I genom beslut å riksdagen i Vesterås. Klostret refs på konungens befallning och teglet användes 1537 til nybyggnader vid Gripsholm.

Klostret torde då varit egare af följande gårdar i:

Jäders socken: Strand jemte Norsholm och flere andra gårdar. Drottning Margareta skänkte redan 1403 Strand till Eskilstuna kloster.

Sundy socken: Sundbyholm med Sundby by och Löfgården.

Kjula socken: Hedby klostergods redan på 1300-talet.

Kloster socken: Hela nuvarande Eskilstuna kungsladugård, Vallby, årby, Djursta, Grönsta, samt fors qvarn, den sist nämde sedan 1385.

Husby socken: (Rossvik tillhörde klostret från 1335 till 1374 då det såldes eller utbyttes), Tandla, Tandersten, Lundby, älunda, Räffla, Näs, Mörby, Rinkesta, Vester- och öster-Hedemora.

Fors socken: Hunsta (Lagersberg), Tuna, Stenby.

Torshälla socken: Torshälla qvarn jemte flere gårdar som förekomma i klostrets egobref (förvarade i Landskontoret).

Måhända hörde äfven till klostrets egendom några af de skatter som sedemera förvarades i »herr Eskils gemak» under Stockholms slott, hvilka » voro fylda med kalkar och kors, monstranser, rökelsekar, bilder och andra prydnader af guld, silfver och ädla stenar, tagna ur kyrkor och kloster vid den stora kyrkoreduktionen».

1539 Lemnades af konungen klosterjorden med dess »Landboer» i förläning till Sten Eriksson Lejonhufud, Gustaf I:s svåger; platsen blef nu kungsgård och konung Gustaf lät derå uppföra slottet, hvarefter här förekommer en talrik personal hörande till slottets, ladugårdens, trädgårdens och stallets vård.

1560 Emottog Gustaf den I å slottet sin från England hemkommande son Johan, som medförde från England en täckvagn ´ den första i Sverige sedda.

1568 Begärde hertig Johan af konung Erik att få flytta från Ekolsund till Eskilstuna, der också den 17 maj hans dotter Anna föddes.

1568 I Juli reste hertigarne Johan och Carl från Eskilstuna till östergötland i s. f. att fara på konung Eriks bröllop med Karin Månsdotter.

1575 Innehades slottet af hertig Carl, som som förbättrade detsamma och sedan långa tider hade sin hofhållning härstädes.

1589 Den 29 Juli dog å slottet herig Carl, första gemål hertiginnan Maria af Pfaltz samt begrofs i Strängnäs domkyrka.