| Ordet arom betyder vällukt och kommer av det grekiska ordet |
| aróma med samma betydelse. Med arom menas dock inte vilken |
| vällukt som helst, utan den angenäma känsla som uppfattas av |
| luktsinnet, trots att det är frågan om ytterst små mängder av |
| flyktiga ämnen som avges från livsmedel och mat. Karakteristiskt |
| är också att aromen ofta orsakas av en blandning av ett mycket |
| stort antal flyktiga ämnen, ofta ca: 100-tals. Aromen, som upp- |
| fattas av luktorganet uppe i nässlemhinnan, bör skiljas från smaken, |
| som registreras från smakorganet på tungryggen. |
| Ordet bantning kommer egendomligt nog ursprungligen från en |
| engelsk begravningsentreprnör, William Banting, som levde i |
| början av 188-talet. Han led av svår fetma som orsakade en hel |
| rad kroppsliga besvär. Hans läkare satte honom på diet med bl. a |
| reducerad mängd socker. Kuren blev mycket lyckad, och herr |
| William Banting lyckades banta ned sig 20 kg på ett år. |
| I sin entusiasm gav han ut en liten skrift om sin viktminskning, |
| och den blev mycket uppskattad. Mr Banting gav så namn åt vår |
| strävan att gå ned i vikt. Med bantning menas att man frivilligt |
| går ned i vikt genom jämn och långsam minskning av energiintaget, |
| Helst i samband med motion, såsom långa promenader. |
| Det är avgörande för hälsan och livet att blodets halt av socker |
| (glukos, sockerarter) hålls konstant till mellan 80-100mg/ml. |
| Många livsviktiga organ i kroppen kan inte fungera om blod- |
| sockerhalten rubbas, och detta gäller i synnerhet våran hjärna, |
| vilken är i absolut beroende av av lagom och jämn glukostillförsel. |
| Regleringen av blodets sockerhalt sköts av två hormoner, insulin |
| och glukagon, vilka måste bildas i lagom mängd av de speciella |
| cellerna i bukspottskörteln för att blodsockerhalten skall hållas |
| på en normal nivå. Insulinet strävar efter att sänka blodets sockerhalt, |
| medans glukagonet strävar efter att höja blodets sockerhalt. |
| Är förhållandet mellan mängden fleromättat och mättat fett, i kosten som |
| helhet och även ett livsmedel eller maträtt. P/S är förkortning av; |
| P=fleromättat (polyunsaturated), S=mättat (saturated). För att få fram |
| P/S.kvoten divideras mängden fleromättat fett med mängden mättat fett |
| och får då ett tal som inte bör ligga under 0,5 för att maten vi äter skall |
| vara nyttig, för att inte öka risken för åderförkalkning. Ett räkneexempel |
| skulle kunna vara, om vi jämför två feta vanliga och feta livsmedel,lax och |
| entrecôte. I 100g lax är mängden fleromättat fett ca: 3,30g & mängden |
| mättat fett ca:2,60g. P/S-kvoten blir då 3,30/2,60=1,27 vilket blir en hög |
| och hälsobringande P/S-kvot. Lax är då ett livsmedel som har en hög |
| halt fleromättat fett och därför skuddar då fettet mot åderförkalkning. |
| I entrecôte är mängden fleromättat fett endast ca: 0,6/100g och mängden |
| mättat fett hela ca:15,5g. P/S-kvoten blir då 0,6/15,5=0,04, dvs en |
| oacceptabelt låg P/S-kvot, och ger dåen ökad risk för åderförkalkning. |