Jag heter Linus. Jag är 7 år. Jag har slutat förskolan idag.
Våran fröken Anette ska sluta idag för hon ska ha en bäbis. Våran andra fröken ska vara kvar.
Hon heter Vailit. Hon är jättesnäll.
Vi har varit hemma hos Vailit på Älgjakt och förra veckan var vi där
och fick bada och sova i militärtält och leta guldklimpar.
Det fanns så många så vi fick två stycken var.
Jag har gått upp jättetidigt varje morgon och bara väntat på
att skolbussen ska komma så jag får åka till förskolan.
Mamma säger att jag har väntat på att få börja sen jag var 3 år.
Och det har jag.

Min bästa bästa kompis heter Robin. Han gillar Batman som jag.
Han bor i Hestra utanför Tranås och jag tycker jättemycket om honom.
Jag älskar att sjunga. Och jag sjunger jättebra.
Och när jag var bäbis så kunde jag vissla, men det slutade jag med när jag var 2 år.
Nu visslar jag igen - hela tiden till och med när jag borstar tänderna!
Vi har inte många spel på datorn för mamma har så många
bilder och program som hon måste ha när hon jobbar.
Och sen kan jag inte spela för mamma har ett faxprogram igång
hela tiden och hon säger att spelen pajar programmet
så hon måste göra alla inställningar igen.
(Lögn - säger jag!!!)

I somras var jag i Linköping och opererades.
Jag hade jättestora polyper som gjorde att jag hade jättesvårt att andas.
Så jag fick sprutor i handen så jag somnade. Jag var inte så rädd för jag har
opererat bort dom en gång innan. När jag var 3 år.
Min Teddy var med när jag somnade men när jag sov fick han vänta
ute hos mamma och pappa. När jag hade vaknat åkte vi till McDonalds.
Doktorn sa att jag fick om jag orkade. Och det gjorde jag ju.
Sen åkte vi hem.

Jag och Sarah har samma dagmamma. Hon heter Solla. Hon är jättesnäll.

Jag gillar Batman, Biker´s Mice from Mars, Guijo-gubbar, Spindelmannen och andra såna gubbar.
Och SKELETT!!! Och att läsa läkarböcker.
Jag tycker om att få sova över hos min morbror Jonas.
Han har många bilspel på sin dator som jag får köra.
Fast min andra morbror Niklas har många mer än Jonas. Dom får vi spela när vi är
och hälsar på våra kusiner Emelie och Alexander.
Alexander och Sarah är kompisar.
Jag och Emelie har jätteroligt när vi leker om inte
Micke och Sanna kommer och förstör.
Dom ska bara bestämma jämt.

Min Nalle heter Teddy och ser ut nästan så här:

Just nu, 18/6, är Micke o jag hos mormor och Göran. Jag har fått en ny cykel, en riktig Mountain-bike.

16/2-98

Nu bor jag i Fornåsa utanför Motala med mamma.
Jag går i Fornåsa skola i en grupp som heter Solstenen.
I den gruppen går ettor, tvåor och treor ihop.
Jag har fått nya kompisar som är jättesnälla.
Min fröken heter Birgitta och så är det Mia och Janne.
Just nu har jag sportlov.
Förra veckan hade Micke och Sanna sportlov
och då var dom här några dagar och nu ska jag vara hos dom.

9/6-98

Min mamma är lite dålig på att skriva här åt mej så..
det tar ett litet tag mellan varven men nu tar vi lite igen...

Jag har haft mitt ben gipsat i 5 veckor.
Vi spelade fotboll i skolan o råkade springa ihop o jag bröt benet nere vid vristen.
Fast ingen trodde från början att det var brutet för det syntes ingenting
och inte kändes det nåt när dom klämde på det. Men det var för att benpiporna låg kvar i läge.

Mamma kom och hämtade mig o sen fick jag sitta i soffan
när hon ringde vårdcentralen och akuten.
Sen ringde hon till Kenta så han fick springa ner till akuten
och möta oss när vi kom. Mamma hittar inte på sjukhuset i Motala
så hon hade lite lätt panik.
Sen hjälpte han oss så vi fick åka ända in i ambulansinfarten
och där kom dom ut med en bår som jag fick åka på.
Sen stannade Kenta jättelänge och busade med mig
så jag glömde nästan att jag hade ont.

Sen fick jag åka upp och röntga benet.
Det var ganska läskigt att ligga under dom där stora grejorna
som hängde ner från taket och så gjorde det ont när de skulle
vrida på mitt ben. När vi kom ner till akuten igen så fick vi vänta igen
och sen kom en sköterska och sa att vi skulle in i gipsrummet
och DÅ höll mamma på att svimma.
Hon fick fråga flera gånger om benet verkligen var av innan hon trodde på det.
Sen blev hon ganska blek.

Jag fick gips ända från låret ner till tårna och sen fick jag
åka upp på en avdelning för att jag skulle stanna där över natten sa dom.
Först ville jag att mamma skulle åka hem så jag fick vara kvar
men när hon sen åkte hem en sväng och sen kom tillbaks
så fick hon stanna iallafall.
Jag hade en hel sal alldeles för mig själv
med massor av grejor att leka med och video och TV och GameBoy.

På natten vaknade jag flera gånger för jag hade så ont i benet
och fick ringa på klockan så de fick komma
och ge mig medicin så jag inte hade så ont längre.
Mamma bara sov och sov.
Vaknade bara till ibland och tittade när jag fick medicinen
och så pratade vi lite och så höll jag henne i handen så hon kunde somna igen.

Jo, klockan jag hade att ringa på var jättekul.
Det var en knapp som jag tryckte på och när jag gjorde det
så blinkade en lampa över dörren till mitt rum så att dom såg att jag ville nåt.
Jag ringde jättemycket fast mamma sa att hon skulle hjälpa mig istället.
Jag talade bara om för henne att det var så roligt att ha så många betjänter så jag ringde ändå.

Nästa dag åkte mamma hem en stund igen
och när hon kom tillbaka så hoppade jag omkring i korridoren på mina kryckor.
Det var en jättesnäll sjukgymnast som kom med dom till mej och jag var jätteduktig sa dom.
Fast, jag skulle nog inte varit så duktig om jag
vetat att jag skulle få åka hem bara för det.
Jag ville ju stanna där och flytta in.
Men då var det försent. De hade redan sett att jag kunde.

Sen kom dom upp med en helt ny rullstol åt mej.
Jag frågade om det inte fanns nån motor
men det gjorde det inte. Lite dumt tycker jag.
Fast dom sa att det skulle gå för fort och att man måste ha körkort då.
Men det trodde inte jag på fast jag sa inget.
Sen fick jag träffa en läkare till och sen fick vi åka hem
och sen fick jag vara hemma en vecka från skolan
för jag hade ont och det var så jobbigt att
hoppa på kryckorna när jag skulle långt.
Men sen när jag började skolan så
skjutsade mamma mig dit och hämtade mej när jag slutade så då gick det bra.

Tre veckor senare fick jag åka in och ta bort gipset och röntga.
Det var en jättedum tant som tog bort mitt gips.
Det gjorde jätteont och var jätteotäckt när hon körde
med den där sågen men det brydde inte hon sig om.
Efter röntgen frågade läkaren mamma om jag var ett vilt barn.
Och då LJÖG min mamma och sa att jag var det,
att jag var SJÖVILD!!!
(men det är jag inte alls, jag är ett stillsamt barn tycker jag).
Då fick jag ha gipset i två veckor till.
Hade hon inte talat om det så hade jag
sluppit gipset och bara fått bandage
men nu ville dom inte riskera att jag bröt upp det igen.

Men nu, har jag varit utan gipset i en vecka
och det var nog tur att jag inte blev av med det tidigare
för det är jättesvårt att stödja på benet.
Jag fick ta med mig kryckorna hem igen.
Det var en JÄTTESNÄLL sköterska som tog hand om mej den här gången.
Hon frågade flera gånger om hon fick ta sågen
och jag sa att det fick hon.
Men när hon frågade sista gången när det bara var nån cm
kvar att klippa upp så ville jag inte längre och då..
gick hon och hämtade en annan grej att klippa med.
Och förresten, innan hon började ta bort gipset så frågade hon
mamma om hon verkligen klarade att se på.
Mamma sa att det gjorde hon och då sa sköterskan
att hon inte ville se mamma ligga på golvet
(hon såg nog hur vit mamma var i ansiktet fast hon inte trodde det syntes - hon är skitlarvig med sånt här).

Sen kom en läkare och kände på benet och då.....
fick min mamma hålla sig i för det tyckte hon var äckligt.
Han kände ju bara lite så att det var läkt
och att det kändes bra
men då var hon grön i ansiktet och kunde nästan inte andas.
Hon låtsades ju inte om det för hon tror att hon
är så tuff men jag såg nog hur konstig hon blev,
såg ut som hon skulle kräkas på mig och läkaren
(men det gjorde hon inte fast hon svalde jättelustigt).

Och nu...

försöker jag att gå så gott jag kan men det är svårt.
Och jag måste träna på att vickla med foten så att den inte blir konstig.

Och igår hade vi skolavslutning här i Fornåsa.
Vi var ute i Ryssebacken på kvällen och sjöng för alla föräldrar och syskon.
Det var lite tråkigt väder för det blåste och småregnade men det var roligt.
Och allra sist, när vi hade ätit upp tårtorna så kom våra lärare
in på planen i svarta byxor och vita långa skjortor och guldhattar med glitter på.
Och så sa dom att dom ville fira av sexorna som slutade och sen..
började dom sjunga och dansa och hoppa omkring där framme.
Massa olika låtar sjöng dom till och så dansade de nåt
som jag inte minns vad det heter men dom sa
att dom hade dansat det när dom var unga så det var nog väldigt länge sen.
Tjejerna hade iallafall lite prickar på kjolarna och så sparkade dom
och viftade med händerna jättemycket hela tiden.
Sist så uppträdde dom med Barbi Girl... och det var jätteroligt
(fast det var det ju förstås hela tiden).

Sen gick vi hem och började vårt sommarlov.

Måndag 17/8-98

Jahaja.. sist jag skrev så hade jag nyss tagit bort gipset men det...
varade inte så länge! Den 20:e juli var det dags igen!!!
Jag och brorsan, Micke, var hos Jerry när mamma och Kenta var iväg en sväng.
Vi körde på Mickes och Jerrys BMX:er och hade göraskoj.
Och hann ha roligt en bra stund innan.. jag dök i backen.
Jerry fick ringa efter mamma o Kenta och de kom med en gång.
Mamma såg att benet var av igen så de slängde..
(nåja, bar väl kanske.. men det Kändes som om dom Slängde in mig)...
in mig i bilen och åkte ner till akuten i Motala direkt.
Där blev det förstås röntgen igen och sen
vidare upp på avdelningen i väntan på att
jag skulle bli nersövd och få benet draget tillrätta.
Det var av rejält den här gången och jag hade jädrans *sorry* ont.
Alltså.. jag var knappt vaken när jag väl skulle till att sövas,
blev väl lite chockad av omkullcyklingen och hade svårt att hålla mig vaken så..
när jag fick dricka det där som skulle lugna ner mig så..
somnade jag som en stock redan då.
Så jag minns inte så mycket uppifrån operation
och inte kan mamma berätta mycket heller.. hon är ju så känslig för såna här saker
så hon satt mest bredvid mig och höll sig i sängkanten för att inte svimma.
Till slut fick hon iallafall ta sig därifrån under tiden dom fixade mitt ben..
(förmodligen bar dom väl bort henne nånstans).

Sen när jag vaknade satt en jättesnäll kille bredvid mig.
Mamma hade åkt hem till Micke och skulle komma tillbaka
antingen om dom ringde efter henne eller på morgonen.
Så, jag lät henne sova till framåt ½6 eller nåt..
sen ringde jag och sa till att jag var vaken och då..
kom hon och Micke efter en stund.
Sen blev det röntgen igen på förmiddan och sen.. fick jag åka hem.
Pappa och Sanna och Sarah kom till sjukhuset innan jag hann åka därifrån
och sen följde dom med hem och fikade.
Och "tur" hade jag.. för hade jag brutit benet tidigare
så hade jag inte kunnat följa med upp till Funäsdalen men.. det hann jag ju nu.

Nu har jag alltså varit gipsad i en månad.
Hoppar omkring på mina kryckor (är helt galen säger mamma) och har börjat skolan igen.
Men det går bra för jag har Privatchaufför..
mamma måste nämmeligen skjutsa mig dit varje morgon
och sen komma och hämta mig igen när jag slutar så..
jag mår som en prins för tillfället.. trots benet!

  <<<-----...Tillbaka till Linus Sida

Sidan uppdaterades senast 1999-12-13