Vid en överläggning på Utbildningsdepartementet den 14 maj där LR:s ordförande Tomas Johansson och Mats Gudmundsson deltog presenterade rektorn vid Lärarhögskolan i Malmö Lars Haikola sin syn på lektorsutbildning. Vid presentationen använde han innehållet i ett PM om lektorsutbildning. I detta PM fördjupar Lars Haikola delar av det förslag som Lunds universitet och LR antog 1997-06-13, nedan kallat skissen. PM:et innehåller många intressanta synpunkter.
När Lars Haikola tecknar bakgrunden till anordnandet av lektorsutbildning menar han att ambitionen för en lektorsutbildning bör "vara kvalitativt inriktad; att en forskarutbildning för gymnasieskolans behov överhuvud kommer till stånd, för att senare lyftas till en kvantitativ fråga".
I PM:et ger han följande analys av kommunernas ställningstagande till lektorsutbildning.
"Kommunernas synpunkter
_ Lektorat utgör en del av gymnasieskolans kvalitetssäkring
_ Karriärmöjligheter för lärare är viktig idag.
_ Dr-examen är prestigefylld och statusskapande för skolan. Möjligen är mag- och lic-examina mindre aktuella av detta skäl.
_ Det behövs lektorer som utvecklare i skolan.
_ Kommunerna har dåligt samvete för de många vakanta lektoraten.
_ Kommunerna är positivt förundrade över att ämnesinstitutionerna vid fakulteterna kan visa intresse för skolan.
_ Kommunerna har inget intresse av att påverka innehållet i FU. Kommunerna är däremot intresserade av att få behålla en lektor som forskarutbildats på kommunens bekostnad under en rimligt lång tid så att "investeringen" lönar sig för kommunen.
_ Kommunerna kan kanske initialt medverka till finansiering av doktorandstudier genom att medge FU i tjänsten.
I PM:et kommenterar Lars Haikola den av skissens utgångspunkter som handlar om distansundervisning på följande sätt.
"För att skapa realistiska förutsättningar måste stora delar av FU genomföras på deltid, på distans och med hjälp av IT. Dock måste framför allt de avslutande delarna fullgöras koncentrerat och på heltid. Det måste också ges tillfälle för doktoranden att arbeta i en gedigen forskningsmiljö."
Skissens målgrupp för lektorsutbildningen är "personer med lärarutbildning som vill meritera sig för undervisning som lektor vid allmänna skolväsendet eller som universitetslektor vid högskola och universitet". Lars Haikola följande synpunkter på detta.
"Målgruppen bör ... ej sträckas till att omfatta högskolans lärare. Även dessa har ett stort behov av fördjupning i ämnesdidaktik men denna bör utformas separat för högskolans behov."
I sitt PM föreslår Lars Haikola beträffande utbildningens organisation och innehåll att man bör överväga forskarutbildningar i följande ämnen, alla med didaktisk inriktning.
_ Matematik
_ Fysik
_ Kemi
_ Biologi
_ Miljökunskap
_ Religionskunskap
_ Historia
_ Svenska
_ Engelska
_ Tyska
_ Franska
_ Geografi
_ Ekonomi
Lars Haikola säger också att "Lektorsutbildningen bör, oavsett modell, inte vara så knuten till resp disciplin att den följer samma utbildningsplan som de ordinära disciplinorienterade forskarutbildningarna. Detta skulle försvåra möjligheten att tillfredsställa kravet på den didaktiska inriktningen eller skolinriktningen, försvåra rekryteringen och försvåra finansieringen.
Det bör istället upprättas forskarutbildningsplaner som utgör varianter av de planer som resp fakultetsnämnd antagit för de rent disciplinorienterade forskarutbildningarna. Planerna bör utvecklas av berörd(a) institution(er) och antagas av resp fakultetsnämnd. Härigenom understrykes att ansvaret för lektorsutbildningen åvilar fakultetsnämnden på samma sätt som andra forskarutbildningar."
Beträffande behörigheten till lektorsutbildning framför Lars Haikola följande:
"Behörigheten bör i allmänhet vara samma som för vanliga forskarutbildningsdiscipliner. Till dessa bör dock läggas krav på lärarutbildning och yrkeserfarenhet från gymnasieskolan. Sammantaget blir därmed de formella kraven högre för lektorsutbildning än för den ämnesdisciplinära FU."
Lars Haikola har följande syn på finansieringen.
"Inledningsvis bör finansiering fr a ske genom att doktoranderna fullgör FU inom ramen för sina kommunala lärartjänster. Det innebär att arbetsgivaren/kommunen finansierar doktorandens forskarstudier. Universitetet bör belastas med övriga kostnader som fr a utgöres av handledning och undervisning.
Lars Haikola gör följande sammanfattning.
Sammantaget innebär detta att en lektorsutbildning ges en egen fil inom FU. Detta är nödvändigt av ovan angivna skäl, dvs för att
_ kunna garantera att utbildningen är relevant för gymnasieskolans behov
_ för att kunna rekrytera lärare från gymnasieskolan till forskarutbildning
_ för att, åtminstone initialt, kunna skapa rimliga finansiella villkor för denna utbildning.
Skolan, kanske fr a gymnasieskolan, är också den sektor som närmast utbildar studenter och utgör universitetets rekryteringsunderlag. Det finns ett starkt egenintresse för universitetet och fakulteterna att dels hålla god kontakt med gymnasieskolan, dels kunna påverka kvaliteten i gymnasieskolan genom att utbilda och forskarutbilda lärarna där. Detta är fastslaget i universitetets policy för skolsamverkan.
Den principiella vikten av att universitetet och fakulteterna ser det som sitt ansvar att forskarutbilda också för skolans behov medför emellertid också att man måste avsätta medel för denna uppgift. Det innebär att på sikt måste t ex doktorandtjänster avsättas även för lektorsutbildning. I ett uppbyggnadsskede är det rimligt och önskvärt att särskilda medel avsätts och att avnämarna/kommunerna deltar i finansieringen, med långsiktigt måste detta vara en del av universitetets ansvar."